Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detsamma uppdraget, att med full makt och myndighet
ensam besörja det vidlyftiga, intrasslade verkets utredning.
I denna vefva var baron af Nordin så allsmäktig, att
en embetsman, som med sin ansökning att varda anställd
vid den nya magasinsutredningen vände sig till den främste
i konungens råd, justitie-statsministern grefve Gyllenborg,
fick till svar: “att i det ämnet lika litet någon bland
konungens rådgifvare som hans maj:t sjelf kunde något
uträtta. Det funnes blott en man i Sverige, som hade
sig de ärendena ensamt och enväldigt förbehållna; och
denne man vore öfverstelöjtnanten baron Nordin *).“
Grefve Fleming var ej den ende. som aftågade ur
rådkammaren efter 1823 års riksdag. Grefve von
Enge-ström, som blifvit rörd af slag, hvilket gjort honom blind
på ena ögat och skumögd på det andra, kunde ej fortfara
med förvaltningen af statsministersembetet, isynnerhet som
hans hand blifvit så darrande, att han med svårighet kunde
skrifva sitt namn; men det kostade på både honom och
hans grefvinna, tcke blott att flytta ur ministerhuset, utan
att se sina gamla medtäflare, Wetterstedt med sin
grefvinna, flytta in dit. Engeström hittade på en utväg, som
han lyckades göra angenäm äfven for konungen. Det var
att fa tjenstledighet för obestämd tid, för att, om helsa
och krafter återkommo, kunna framdeles återtaga embetet,
hvilket under tiden skulle förestås af excellensen
Wetterstedt.
Karl Johan fann ett dubbelt nöje uti att villfara den
åldrige embetsmannens önskan, och att något litet stäfja
grefve Wetterstedts sjelfskrifvenhet till embetet, hvilken
besvärade honom, som ogerna erkände någons oumbärlighet.
Han åtog sig således sjelf bemedla saken med Wetterstedt.
Denne efterskickades. Monarken utbredde sig öfver
Engeströms skicklighet och behof af lugn; men det kostade
allt för mycket på Karl Johans hjerta, att skilja en så
gammal trogen tjenare helt och hållet ifrån sig. Det vore
väl ej sannolikt, att hans helsa så förbättrades, att han
någonsin kunde åter inträda i utöfning af sitt embete;
men det vore en samvetssak att i alla fall icke utestänga
honom från denna förhoppning, och till tjenstens förrättande
kunde ingen annan än Wetterstedt komma i fråga, helst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
