Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rop öfverrösta och med handklappningar nedtysta hennes
fiender.
Ryktet om den skymf, som bereddes åt fru *** kom
för hennes egna öron, och i sin förskräckelse deröfver,
utbad hon sig, med knäfall för grefve Lagerbjelke, att slippa
uppträda vid det fruktade tillfället.
“Nej, min fru! det slipper ni visserligen icke,“
svarade Lagerbjelke, “derest annars eder någonsin mera skall
tillåtas visa er på teatern, så länge jag är dess styresman.
Deremot kan ni vara lugn för följderna; ty jag sjelf
ansvarar er för framgången. Och om ni behöfver mitt biträde,
står jag bredvid i kulissen och skall vara vid er sida, vid
första vink.“
Styresmannen befallde således — och skådespelerskan
måste lyda. Hon skälfde, så att knäna knapt ville bära
henne, då hon framträdde på skådeplatsen, der, utom
sminkets mask, hon skulle förevisat ett lik. Men Lagerbjelkes
folk var på sin vakt. Knapt hade hon, med darrande röst,
hunnit framstamma de första orden af sin roll, innan salen
genljöd af bifallsyttringar.
Paran var öfverstånden. Skådespelerskan återtog sin
plats som allmänhetens gunstling. Excellensen grefve
Lagerbjelkes rådighet och takt afböjde den hotande
an-stötligheten*).
Med sin skarpa blick och fina känsla för det skickliga
insåg Karl Johan sjelf olämpligheten af att fröken Kosjmll
simmade i lyx uti vestra slottets halfvåning, sedan
drottningen flyttat in i konungaborgens stora praktrum. Den
förras aflägsnande blef således beramadt. Sättet, på
hvilket det skedde, vitnade om statsmannens klokhet och
konungens ädelmod.
“Jag ser på er uppsyn, på ett visst tvång i er
hållning, sköna Marianne!“ yttrade han till henne, under ett
mellan-fyra-ögon, “att ni finner er besvärad af er vånings
nära granskap till drottningens, och ni fruktar försmädares
anmärkningar, jemförelser och speglosor. Jag läser i edra
vackra ögon en bön, som grannlagenheten vägrar edra
läppar att uttala: den, att jag må frälsa er från detta
obehag, ur denna falska ställning. Jag är skyldig att
hjelpa er ur denna förlägenhet. Till pris för er kärlek,
*) Ofvanståendc anekdot är historisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
