- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 3 /
94

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Näringsidkerskan (vresigt). “Ilvad är här för stoj! .. *
Det är synd och skam att se så många dagdrifvare sitta
Guds långa förmiddag och supa och. .

Muraren (faller i talet). “Kära söta madam . .
Näringsidkerskan (afbrytande, med händerna i sidan,)
“Det dammar sig icke, skall jag säga er. Jag har skött
min rörelse sjelf i sjutton år, utan man och är jru i mitt
eget hus, så godt som trots någon bättre borgarhustru i
hela hufvudstaden.“

Muraren: “Nå nå, förlåt, kära fru! det var icke så
illa menadt. Frun skall icke taga ogunstigt upp, att vi
trifvas så väl hos henne, der allting är ordentligt, så snygt,
så goda varor, och för menskliga priser. I alla fall är
det penningarna som tala, eller huru?“

Näringsidkerskan. “Jag skall säga honom min kära
Nilson, så murare han är, att det är helt olika ljud i
skällan på er handtering de årstider, då ni har arbete och
för-tjenst, och när ni ej har annat att göra, än sitta hemma
och suga på ramarna. Midsomrarna, Gud bevars! då köper
ni silfverring att bära på fingern, — då går madam .. .
ja, just “madam“ ja ... i slagtarhuset och frågar hvad
kalf-ven kostar. Men se vintertiden, när ingen arbetsförtjenst
finns i ert yrke, då smyger “kära moru in i hökareboden
och ber, med jemmerlig ton och gudsnådelig uppsyn, att
få köpa för 6 styfver saltad strömming, med mycket lake
på. .. (Vändande sig till viktualiehandelsbetjenten) “Eller
kanske det icke är sant hvad jag säger. . . hä?“

Hökeribetjenten. “Den som har att köpa för och
betalar, far hvad som begäres, det må vara litet eller
mycket, och för öfrigt tycks det icke just angå någon annan.“
Näringsidkerskan. “Ja så, han talar ur den tonen!
Ah ja, när söndagen kommer, så är ni också en ståtlig
herre och klutar ut er så grann t, att ni ser ut som salig
Malena hos Gud, hvilken katolikerna slickat förgyllning utaf.“
Hökeribetjenten gör en rörelse för att handgripligen
svara; men gesällen håller honom tillbaka, yttrande
half-högt: “Bry sig icke om gumman! Låt henne prata! Hela
verlden vet ju att hon är liksom litet vurmig; men
hennes fenkol är det bästa] i -Stockholm, och hon späder
aldrig ut sitt öl, som andra krögerskor bruka. “

Åkaren (halfhögt till uppasserskan). “Nå, huru går det
med snapsen, Rebecka lilla ?“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/3/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free