Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid polisen hade uppdrag att gifva tecken, när
hänryckningen skulle bryta löst.
Ingen plats fans ledig. Det var till hälften ett
galaspektakel, ty nian såg ej annat än högtidskläder och
uniformer.
De kungliga personerna anlände. Alla uppstego; men
det nådiga småleendet var nära att dö bort på Karl
Johans läppar: ty ingen mun öppnades, ingen hand rördes
till glädjeyttring.
Förstenad först, förtviflad sedan, slet Lagerbjelke håren
af sitt hufvud, stampade och svor bakom kulisserna. Han
gjorde sjelf och lät andra göra lorstulna tecken åt de
på-räknadt "välsinnade" i parterren att låta höra utaf sig.
Förgäfves! Deras föreskrift lydde: att förblifva stumma
tills * * gåfve tecken att hurra och klappa händerna. Men
* * syntes icke till.
"Hvad tänker den förbannade menniskan på? Hvar
är den satans karlen?" röt grefve Lagerbjelke. Ingen
visste det; ingen hade sett en skymt af polistjenstemannen.
Några minuter senare anlände han, springande, flåsande
och drypande af svett. Han hade med några bekanta tagit
en "sexa" på Operakällaren och bland glas och skämt
glömt sig qvar öfver tiden för de kungliga personernas
ankomst till skådespelet, hvilken dessutom, af någon
tillfällighet, inträffat en half timme förr, än * * beräknat.
Man sökte så vidt ske kunde godtgöra försummelsen.
Det hänryekningsuppträde, hvarmed excellensen Lagerbjelke
afsett att emottaga konungen, gafs i stället omedelbart
efter skådespelets slut. Från alla rader i salen ropades
"folksången!" hvilken afsjöngs under det alla åskådarne
lorblefvo stående, och efter sångens slut, genljöd salen af
lefverop och handklappningar*).
Intrycket af en viss förtrytelse öfver det likgiltiga
emottagandet stannade icke desto mindre qvar i Karl
Johans sinne.
"Jag fann denna afton odräglig," yttrade han, mellan
fyra ögon till grefve Brahe. "Stycket är öfver all
be-skrifning långtrådigt, musiken enformig och tröttsam: eller
hvad tycker ni, herr grefve?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>