Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planer skola vinna framgång i Sverige, det åtminstone ej
blir så länge dessa angelägenheters högsta ledning beror
af abbé G-ridaine. Om ett ondt skall kunna botas, måste
man känna det. Må ers eminens och vår heliga orden
sjelfve döma af följande noggranna och osminkade berättelse!
“Den af oss länge med spänd längtan afbidade
händelsen har inträffat: konungahuset har blifvit förökadt med
en prinsessa. Det var således för oss det afgörande
ögonblicket. Jag vill tro att vikarien, som hade på sin del
konungens bearbetande, ingenting underlät af hvad göras
borde och kunde; hvad mig angår, underkastar jag med
undergifvenhet och tillförsigt mitt handlingssätt den heliga
stolens faderliga bedömande.
“Jag tillstår att jag denna gången gjorde mig godt
hopp att lyckas. De besvärliga ständerna voro redan
åtskilda då nedkomsten inträffade, så att man från det hållet
ej hade något intrång att befara, och dessutom hade, af
bevekelsegrunder, som äro mig okända, och dem jag helst
ville finna i den Treeniga Gudens omedelbara ingifvelse,
för att hägna och utvidga sin allena saliggörande kyrka, —
hade, säger jag, de tongifvande vid den nyss slutade
riksdagen, hvilka eljest brukat häkla och ställa sig på tvären
mot allt hvad deras af Gudi tillsatta öfverhet gör och låter,
just i frågan om regentslägtens qvinliga medlemmars
rättighet att bekänna sig till och offentligen öfva en annan
lära, än landets innevånare, med ifver tagit denna rättighet
i försvar. Det goda förstånd, som nu råder mellan Ludvig
den heliges blod på Frankrikes tron och den svenska
tronens i Frankrike borne innehafvare, var icke förbisedt för
den heliga planens bedrifvande, och Karl af Bourbon hade
icke sparat smickrande uppmaningar till Karl Johan
Bernadotte. För mycket afstängd från den höga modern att
kunna stålsätta henne till en afgörande förklaring, kunde
jag endast utverka uppskof med dopet tills svar hunnit
ankomma från Miinchen på underrättelsen om prinsessans
födelse. För ers eminens lärer jag knapt behöfva tillägga,
huru beskaffadt detta svar blef. Det fans ingen driffjeder,
som ej sattes i rörelse, ingen öm sida som ej kittlades, för
att åt Guds moders och helgonens tjenst bevara den
späda furstliga plantan. Hvad oss framför allt annat gjordes
behof utaf var tystlåtenhet, och oaktadt denna
statsmanna-dygd nu mera blifvit nära nog utrotad i Sverige, utestängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
