Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi likväl, så länge görligt var, alla obehöriga från
kännedom om den pågående vigtiga underhandlingen. Hennes
tårar, hos hvilken jag inpreglat, att af detta barns
frälsning från kätterska villospår och åt kyrkans moderliga
sköte, vore enda vilkoret för hennes egen och hela hennes
omvårdnads eviga räddning ur mörkrets furstes våld; de
enträgna uppmaningarna, på sätt och vis till och med
hotelserna från Miinchen; den till efterföljd åberopade
pläg-seden i blandade äktenskap, att barnen uppfostras i den af
föräldrarnes lära, hvars kön det tillhör; utströdda
penningar, att vinna anhängare och afväpna motstånd, —
ingenting försummades; och om satsen vore ofelbar, att den som
vinner tid vinner allt, hade kyrkans seger varit afgjord,
ty Karl Johan blef så pressad mellan sina statsåsigter och
alla de jern vi bringat i elden, för att locka honom till
ett undantag, att han, följande sin vana vid kinkiga fall,
ville i det längsta undvika att fatta beslut och sköt upp
dopet vecka efter vecka. Om drottningen kunnat förmås
att öfvergifva den neutralitet, som tycks ligga både i
hennes lynne och hennes föresatser, och om kronprinsen
likaledes gifvit vika för den enträgenhet, hvarmed han
bestormades, så lider intet tvifvel, att ju konungens
sinnesspän-stighet slutligen skulle fogat sig efter våra heliga syften.
Men nu tillkom ett nytt hinder, som i ett slag
tillintetgjorde alla våra välgrundade beräkningar. Någon hade
inblåst i grefve Brahe, Karl Johans allsmäktige gunstling,
skugga och genljud, att allmänheten tog illa vid sig öfver
det långa dröjsmålet med prinsessans dop och stälde
upp-skofvet i sammanhang med planen att helga henne åt den
i det kulna Norden misskända och förföljda kristna
urkyrkan. Den lättskrämde gunstlingen inberättade i
ögonblicket detta o tidiga prat — och Karl Johans alla farhågor
blefvo deraf satta i rörelse. Från det ögonblick han
inbillade sig vara misstänkt för planer, som i sjelfva verket
bort tillskynda honom himlens nåd, jordens och häfdernas
lof, med undantag endast af några gensträfvige, de eviga
straffen underkastade kättare, kastade han sig med den
honom egna oemotståndliga, eldiga ifver in i deras syften,
af bröt på en gång alla underhandlingar, gjorde sig döf för
alla föreställningar, alla böner, alla försigtiga hotelser, och
bestämde oåterkalleligen dagen, då hans sondotters dop
skulle på lutherskt maner försiggå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
