Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brahe, åkande i öppen vagn med Nordenfalk, hvilken
baron Nordin under sin allmakrtsperiod förordat till
statssekreterare för krigsärenden, emedan denne, som ingalunda
var detta kall vuxen, derigenom måste blifva ett blindt
verktyg i Nordins hand, vid sin sida, mötte på Norrbro en
person, hvilken hejdade hästarna och skämtande gaf de
begge improviserade statsmännen vid handen det skådespel
med en trefärgad fana, som just då uppfördes på
Freds-gatan, Brahe blef vid denna underrättelse lika bestört,
som derest upplopp och uppror redan varit i faggorna;
kastade sig ur vagnen och hastade till det äfventyrliga
stället, för att med egna ögon mäta vidden af faran och
derom gifva konungen noggrann och tillförlitlig beskrifning.
Karl Johan blef våldsamt uppskakad af denna i sig
sjelf så lumpna tilldragelse. Det skrämde honom, att en
sinnebild, manande, enligt hans föreställningssätt, till
uppresning blifvit framstäld till åfskådande i hans hufvudstad;
och det stötte honom, att man understöd sig just der,
förlöjligande, härma hans eget upptåg tillförne i Wien, då
han var franska republikens ambassadör hos österrikiska
hofvet.
Samma person, som mött Brahe på Norrbro och
underrättat honom om den uthängda trefärgade fanan, hade
på aftonen företräde hos konungen. De sinnesrörelser af
hvilka hans inre jäste, uppenbarade sig i lifliga åtbörder,
mulen panna och mörk blick. “Hvad nytt?“ frågade han,
icke med den vanliga milda, utan med sträng, befallande
ton; och då derpå följde svaret, att ingenting
anmärknings-värdt förelupit, blef blicken mera skarp, pannan mera
rynkad och rösten mera höjd.
“Huru! ni vet, eller låtsar ingenting veta, min herre?
Och jag vet likväl, begriper ni? att ni var en bland de
förste, som tog den uthängda trefärgade fanan i ögonsigte,
och som derom lemnade de förbifarande underrättelse.
Eller förhåller det sig icke så?“
“Utan tvifvel, nådigste herre! men jag ansåg icke en
sådan småsak värd ers maj:ts höga uppmärksamhet.“
“Det är likväl oerhörd t, oförskämdt!... En liten
löjtnant, som ej ens ännu fått afsked ur min tjenst! . .. Och
har han ännu någon diplomatisk befattning? Alldeles icke.
Han har blifvit hitsänd som ilbud, ingenting annat. Det
är utomdess något, som ej brukas i min hufvudstad. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
