- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 4 /
75

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wetterstedt. “Det fägnar mig, att göra er
bekantskap; ty jag känner er far personligen och hoppas att han
befinner sig väl.“

Den främmande bejakar frågan.

Wetterstedt. “Er afsigt är förmodligen att söka
fortkomst på tjenstebanan, och om jag dertill kan bidraga,
skall det vara mig ett nöje.“

Den främmande. “För ett så ynnestfullt löfte tackar
jag ers excellens ödmjukast; men jag har slagit
tjenstebanan ur hågen och egnar mig ensamt åt jordbruket i
Östergötland, der jag är bosatt.“

Wetterstedt. “Ja så; det är en annan sak. Hvad
har då föranledt er att besöka mig, och hvarmed kan jag
vara min herre till tjenst?“

Landtmannen. “Afsigten med min uppvaktning är
endast, att ödmjukast anhålla om tillgång på den skrift
-vexling, som blifvit förd mellan ers excellens och
lands-höfdingeembetet i Linköping, rörande polske öfversten
Du-marsky och hans aflägsnande.“

Wetterstedt (studsar.) “Aha!... (inställsamt
småleende.) Man har då fört er bakom ljuset, min unge vän!
En sådan skriftvexling har aldrig egt rum, emedan kungl.
maj:t antagit som regel, att låta alla utländingar få vistas
i Sverige, huru länge de behaga, så vida de uppföra sig
stilla och laglydigt.“

Landtmannen. “Ers excellens täcks ursäkta min
enträgenhet, men jag är bättre underrättad, än ers excellens
synes förmoda. (Med stigande värme.) Hvarken öfverste
Dumarskys person eller öden i Sverige äro mig obekanta.
Jag vet således, att han är i ordets hela bemärkelse
öfver-höljd af ärorika sår; att han här i hufvudstaden blef af
alla (blott med ett par undantag, kanske, härrörande från
styrelsen) bemött med välförtjent aktning; att just detta
tilläfventyrs föranledde, att han på hög befallning måste
aflägsna sig; att han, försedd med fleres förord, anlände
till Linköping, der han förmåddes att någon tid stanna
qvar; att han äfven der omfattades med godhet, med
hänryckning till och med; man gaf måltider, drack hans skål,
o. s. v.; att äfven landssekreteraren i länet deltog i
måltiderna och bjöd öfversten till gäst i sitt hus; att då detta
blef kändt på högre ort, skickades hyrkusken Win ter som
ilbud från Stockholm till Linköping med en skrifvelse från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:38:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/4/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free