- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 4 /
106

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ser eller verkstält arbete till de kungliga egendomarna,
måste anlita lagarna för att erhålla betalning. Detta hände
till och med arbetsfolk, som blott hade några
riksdaler att fordra, men hvilka ej hade annat att lefva af, än
hvad de kunde förtjena i sitt anletes svett. Deraf en
myckenhet lagsökningar mot den höge egendomsherren, till
lika liten fromma för de arma fordringsegarne, som för de
anlitade myndigheterna, — ja, för konungens eget rykte.

De anstötligaste tvister mellan enskilda och monarken
drogos under domstolarnas pröfning. I en rättegång,
an-stäld mot honom af bruksinspektören Grave, uppdagades
ej endast svikna löften emot denne, utan äfven en
kedja af oregelbundenheter, dårskaper och lagstridigheter,
som gaf en mängd personer, från och med de högsta i
samhället, till pris åt allmänhetens förtrytelse och missaktning.
En annan rättegång mellan hofkamreraren v. Wsernstedt
och konungen (eller, som det af artighet hette: “Konungens
Hofstall“) visade icke blott att Wsernstedt ej fått
tillgodonjuta utfastade löneförmåner, utan der vid kom i dagsljuset:
dels att Karl Johan på andra året åkt i en vagn, som var
obetald, oaktadt handtverkarens trägna påminnelser och
myckna spring, för att utbekomma sina penningar *), och
dels att ett stycke sammet, från Ryssland införskrifvet till
konungens kröning 1818, icke blef liqvideradt förr, än 1821
eller 1822, fastän säljaren ofta gjort erinran om betalning **).

En annan rättegång af icke mindre anstötlig art
hotade att utbrista.

Några veckor efter sitt uppstigande på tronen, och
hufvudsakligen för att med välgerningar och frikostighet
förhöja glansen af denna tidpunkt och inrista den i minnet
och tacksamma hjertan, lät Karl Johan från Danmark
in-förskrifva det parti spanmål, hvarom förmäles i följande
bref från öfverste kammarjunkaren grefve Saltza till då
varande svenske generalkonsuln i Köpenhamn,
kommersrådet Gram:

»Stockholm den 21 mars 1818.

o Tit* *

‘‘På det förbindligaste får jag härmed äran aflägga
oändlig tacksägelse för all bevisad godhet och vänskap un-

*) Historiskt. Jemför vagnmakare-åldermannen J. P. Wahlströms
vitnesattest den 3 december 1836, införd i skriften «1720, 1772,
1809»; andra upplagan; sid. 369 — 371.

**) Anf. st. sid. 372.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:38:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/4/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free