Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att begagna sig af och lämpa sig efter omständigheterna.
Du vet huru högt jag alltid älskat den republikanska
statsformen, men Europa blir icke mogen för henne ännu på
kanske ett århundrade.“
“Så låta alltid de obotfärdiges förhinder,“ yttrade
Izarn, kärft och skakade hufvudet. “Men för mitt minne
står lifligt Lafayettes uttryck vid den afskedsmiddag,
presidenten Adams gaf honom på hans 68:de födelsedag den
6 september 1825, dagen innan han gick ombord och
återvände till Europa. Ni torde veta, att äfven Förenta
Staternas president har sina diplomatiska vanor, och till dem
hörer, att aldrig någon skål drickes vid hans bord. Men
vid detta enda tillfälle gjorde han ett afsteg från bruket;
han reste sig upp och föreslog en toast “för den 22
februari och 6 september, Washingtons[1] och Lafayettes[2]
födelsedagar.“ Lafayette besvarade skålen med en annan: “för
den 4 juli, frihetens födelsedag på begge halfkloten“. Ty,
ser ni, Neckers dotter har aldrig sagt något bättre och
framför allt mera sant, än denna strof om Lafayette: “hans
visshet om frihetens seger är densamma, som en gudfruktig
menniskas om ett lif efter detta“[3]. Den frihetslåga, som
der tändes 4 juli 1776, då Nordamerikanska lydländerna
förklarade sig oafhängiga, måste småningom fatta eld äfven
i Europa. Edra troner här ramla, några år förr, eller
några år senare; men bort, bort, måste de.“
“Alltid samma uppbrusande ensidighet käre Izarn!“
utbrast Karl Johan, med allvar, men godhet. “Och det
vid vår ålder!... Du måste lära dig att taga sakerna,
sådana de äro. Med dina begrepp och, framför allt, med
din otyglade lust att predika dem högt och öfverallt, i tid
och otid, skulle det ej förundra mig, om Ludvig Filips
polis finge något att anmärka vid dina satser, och om du
slutligen funne dig mindre väl under hans spira... Nå väl!
lemna Frankrike och bosätt dig här. I mina riken tillåter
jag dig att säga hvad du behagar. Jag skall sjelf höra
dig, och du skall emellanåt njuta den trösten, kanske, att
ej hafva helt och hållet talat för döfva öron. Jag beviljar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
