Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV.
Djupare oeh djupare blefvo aftonens skuggor i Karl
Johans lefnadsdal och mer och mer samkade sig missnöjets
moln öfver hans tronhimmel. Till denna mulna afton af en dag,
hvars morgonrodnad brann i förhoppningarnas purpur den
21 augusti 1810, voro flera bidragande omständigheter.
Till dessa hörde konungens åtrå, att synas förstå allt, bättre
än någon annan och göra allting sjelf. Detta gick, äfven
i småsaker ända till ytterlighet, att om det gälde att åka
ut på en spatserfärd, behöfdes blott att någon föreslog
honom att låta köra fram vagnarna, för att han skulle svara
nej; hvaremot om talet stäldes så, att första tanken på
färden syntes komma från honom sjelf, befallning att låta
spänna före meddelades i ögonblicket *). Brahe, som i
detta afseende utgjorde ett undantag, försummade likväl
sällan att ingifva sina Önskningar åt Karl Johan så, som
hade hade han just från monarkens egna hemtat
anledning till deras framställande.
Denna egenhet hos konungen, som i obetydligheter
verkade förtretligt blott för omgifningen, medförde i stort
det förderfligaste inflytande på allmänna värf. Han blef
derigenom skygg för, om icke rentaf fiende till alla
infödda öfverlägsenheter, dem han lade sig vinn om att hålla
på afstånd från offentliga befattningar. Det finnes också
intet enda exempel på någon stor embetsmannaskicklighet,
som han bildat, uppammat eller framdragit: äcklig
tillgif-venhet för hans person, förknippad med medelmåttiga
själs-förmögenheter vore säkrast att under hans regering göra
lycka. Rosenblads, Lagerbrings, Gyllenborgs
embetsmanna-rykten voro redan stadgade i Gustaf Adolfs tid; Wirsén
och Poppius lade, de’ också, under hans regering grunden
till sina. Lagerbjelke (Gustaf) och Wetterstedt hade säte
och stämma i den första grundlagliga rådkammaren, efter
statshvälfningen 1809, och voro egentligen hennes barn,
äfvensom Björnstjerna, Skjöldebrand (A. F.) och Mörner
*) Meddelande af högstsal. konungens förtrogne bland
uppvaktningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
