Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
HISTORISKA TIDSBILDER. 4
gående stora skiftet, att de rike i landet få allt mer och
de fattige allt mindre. En laga skiftesstadga kan
svårligen förirra sig i en felaktigare cirkel. Jag fruktar
storligen, att den nu ifrågavarande och Sveriges inbyggare
tillika befinna sig just i denna felaktiga cirkel fångna, och
skulle tillika enfaldligen förmena ratta skälet vara, att
samma klyftiga skiftesstadga ej tillräckligen redt sitt
begrepp om laga skifte, ehuru vågsamt påståendet må synas.
Så gammal nämligen som i svensk lag den grundsats är>
att den som skifta vill, har vitsord; så gammal och rättvis
är ock en annan: att laga skifte ej må, utan delegarnes
samtycke, rifvas. TItan denna gräns springer man
oupphörligen ikring med skiftet, och det oupphörligt skiftande
blir egande rätten sjelf. Yäl har jag äfven i Sverige och
på svenska och i ett nytt svenskt lagförslag läst den
satsen : att intet skifte borde vara fritt från rubbning, så länge
egoblandning fortvarade och så länge en möjlighet ännu
gåfves, att till ett helt sammandraga de spridda lotterna;
läst, att samma sats måste hvila på fasta grundvalar och
ha ett vigtigt inflytande på statens välstånd och odlingens
fortskridande, för att kunna bringas i utöfning genom ett
lagtvång, som onekligen hårdt angriper eganderätten. Men
jag vågar på svenska oförgripligen försäkra, att satsen är
juridisk falsk och, åtminstone i största delen af Sverige,
ekonomiskt omöjlig. Om man ock i det rent juridiska af
ekonomisk lagstiftning visserligen ock bör ha afseende på
kulturens framsteg, så synes mig dock att ett skifte efter
så billiga och upplysta grunder, som storskiftesstadgans af
1783, bör, när det vunnit laga kraft, ej kunna utan
delegarnes samtycke rubbas; äfvensom jag skulle vara af den
tanken, att enär fråga om laga skifte först väckes, det må
stå delegarne eller deras pluralitet fritt, att välja
storskif-tesstadgan eller de senare enskiftesförfattningarna till
rättelse, hvarvid jag får tillägga, att jag anser hvarderas
särskilda förra rättegångssätt vida tjenligare och mindre
kostsamt, än egodelningsrätternas, hvilka, enligt min
öfvertygelse, ensamme bli tillräckliga, att göra den nya
skiftesstadgan förhatlig. Deremot är lika ostridigt, att dessa
rätter äro en frukt af rikets ständers egna önskningar, att
ändamålet var godt och att det, på sätt nu skall tillgå,
blir förfeladt. Man hade härigenom velat upplifva hvad
man kallar municipal-principen, eller folkets deltagande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
