Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reglerandét af egna angelägenheter; en princip så litet ny
i Sverige, att den här är uråldrig och ännu verksammare
än i de flesta andra länder. Man har misstagit sig om,
medlet. Också kände bondeståndet sitt intresse, då det
vid 1818 års riksdag förklarade sig emot de särskilde
ego-delningsrätterne, liksom det troligen vid nästa riksdag
kommer att afklaga dem. Man har isynnerhet misstagit
sig i att göra just den nya skiftesstadgans behandling
muni-cipal. Municipalprincipen lefver och trifves blott med
eganderättens säkerhet och helgd, och skiftesstadgan gör
dem osäkrare än någonsin. Enskiftesförfattningarna
inne-höllo ett slags faderligt våld; men dessa författningar
ut-öfvades under uppsyn och dom af konungens
befallningshafvande, af hvilka, såsom en centralmyndighet för en hel
landsort, man åtminstone kunde vänta både konseqvens
och insigt i tillämpandet af det godtyckliga i dessa
författningar. Nu är detta godtycke spridt på tusende särskilda
händer, hos häradvis valde gode män, hos en här af
ego-delningsdomare, genom sakens natur mest särskildt
förordnade, ofta unge och oförfarne, hvilka alla på sitt sätt
komma att tillämpa det godtyckliga i den nya stadgan,
hvarför då ingen centralmyndighet vidare möter förr än
högsta domstolen, de flesta egodelningstvister äfven komma
att gå till kungs: nämligen alla deras, som ej blifvit
utfattiga på vägen; ty att det nyra rättegångssättet är dyrare,
erkännes af alla, och lägger man dertill det ökade
landt-mätarearfvodet, så torde föga någon annan än den rike
ha råd att både skifta, klaga och vinna. Eör att ännu
säga ett ord om det omtalta lagtvånget till odling, ett
högst våldsamt förmynderskap för landets modernäring, som
utbrustit från samma håll, hvarifrån man eljest blott hör ropet
emot allt förmynderskap for näringarna: i hvilken tidpunkt är
det väl, som man genom skiftesstadgan vill öfva detta
lagtvång, detta tryckande förmynderskap? I en tidpunkt, då
landets spanmålsproduktion redan genom allt för stora
od-lingsföretag blifvit bragt utom sitt rätta förhållande till
boskapsskötsel och ängskultur, då odlaren behöfver stanna,
för att samla nya krafter och på ett klokare sätt använda
dem. Han behöfver hvila och besinningstid. Det är lagen,
som griper till piskan och kör honom framåt. Men
skördarna växa ej efter förordningar. — — — Mig synes
denna skiftes- och bytesstadga en verklig byting, som kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
