Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaplynne och sjelfva axeln, kring hvilken hans offentliga
verksamhet alltid hvälft och fortfarande hvälfver sig. Intill
1838 var Karl Johans statskonst strängt
monarkiskt-ari-stokratisk; under samma tidskifte bekände herr Geijer de
åsigter, af hvilka vi här ofvan framdragit några exempel.
Yrvaken och uppskrämd, anstälde Karl Johan från och med
senare hälften af året 38 alla möjliga rön, för att
återvinna en förlorad lolkgunst: i samma vefva gjorde herr
Geijer sitt beryktade “affallu — icke från
regeringssystemets förändrade eller kanske rättare: vacklande riktning,
utan från de åsigter, hvilkas utvecklande och förfäktande
följt honom under 55 lefnadsår till spetsen af litterär
namnkunnighet. Efter Karl Johans död har statsplanen
fått en mera bestämd monarkisk-demokratisk lutning, utan
att herr Geijer nu mera tycks särdeles bekymra sig om
den “bild“, han sjelf målat, af “konungamakten, den enda
ärftliga institution i samhället, och derför så mycket mer
blottad på allt stöd, underkastad en demagogisk
representation, och ansvarig för allt, och förmående intet, och
derför snart störtad. “
Hvarken före eller efter herr Geijers affall erinra vi
oss, att han utredt farorna, som hota under ett
monarkiskt-demokratiskt regeringssätt: å ena sidan att falla under en
despots jernspira, om fursten är en öfverlägsenhet; å den
andra, att i en vankelmodigs namn styras af
förslagsma-kare och charlataner, om sjelfförtroendet vore stort, men
förmågan mindre omfattande.
Och slutligen — det yttersta resultatet af
politiskt-teoretiska forskningar, värdiga Geijers penna, och till hvilka
forskningar de, hugskott snarlika, strödda satser utan
inbördes samband, han hittills frikostigt strött omkring sig,
blott kunna anses utgöra inledning: huruvida, sedan man
hunnit lösgöra sig från alla besvärande mellanlänkar och
kommit till den rent monarkiska demokratien, det ej vore
grundsatsmessigast och ändamålsenligast, att taga ut sista
steget... och lyfta bort de allt för dyra dynastiska taken,
beräknade för en helt annan bygnadsordning.
Om denna tanke ännu synes djerf, finner den likväl
sin ursäkt i ett högt ursprung. Karl Johan, vid ett
författaren förunnad t enskildt företräde, roade sig att förfäkta
ultra-liberala åsigter och slöt samtalet med dessa ord:
Ainsi, Je suis plus républicain que vous mon cher ... I om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
