Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öron, har uppstält den! Att, efter detta erfarenhetsprof*),
den förenämnda, tomaste af alla politiska teorier, åter
skulle kunna spela en roll, må förefalla besynnerligt, men
är icke desto mindre sant; och ett nytt bevis, huru ord
och verklighet i denna lära öfver allt svärja emot
hvarandra, må vara, att anhängarne af detta hjernspöke
tvärtom behandla dem, som yrka att nationerna ej för denna
herrlighet skola bortkasta sina bepröfvade
samhaLlsinrätt-ningar, såsom tillbedjare af döda former. Efterverlden
skall en gång rättvist stämpla denna sekt, liksom all
annan **).“
Om tryckfriheten
voro dessa Geijers ord: “Jag har förklarat mig emot
tryckfrihetsmålens förvisande till vanlig domstol, föranledd
af dessa måls egna natur. Der det är fråga om den
tusenfaldiga skiftningen mellan bokstaf och anda i uttrycket
af tankar, der har jag ansett de vanliga juridiska formerna
mindre kunna användas, och der emot fritt och billigt valde
medborgares omdöme, ej blott efter juridiska, utan efter
moraliska konsiderationer, böra och kunna påkallas. Jag har
afstyrkt den föreslagna borgen för utgifvarne af periodiska
skrifter; emedan förmögenhetsgarantien är ingen, som tjenar
till ändamålet, och konklusion derifrån till den moraliska
garantien, som man söker, är ett nog starkt hopp.
Dessutom, då de fordrade borgesmännen äro liksom uppmanade
att agera indirekta censorer, så finnes dervid ett verkligen
i förväg lagdt hinder för yttranderätten. Bör ett godtycke
här finnas, så må det hellre träffa den periodiska pressen
i offentlig väg, och efter, ej före, utgifningen. Jag lägger
det hellre i solskenet än i skuggan, hellre hos den
konsti-tutionelle konungen, som, omgifven af ansvarige rådgifvare
handlar i sitt folks åsyn och under sitt folks omdöme, än
hos någon annan ***).“
Professor Geijers aristokrat-benägenhet förr och
aristokrat-fördömande nu tillhör ett särskildt kapitel, hvarom en
bekant strid uppstått mellan honom och professor Eryxell
— en strid, i hvilken vi för ingen del äro frestade att
inlåta oss. Hvad vi, utan samband dermed, iakttagit, är,,
att konungskhet utgör den spänstigaste driffjedern i Geijers
*) Detta syftar på 1789 års konstitution i Frankrike.
**) Tidningen Dagen den 3 april 1846.
***) Riksdagstidningen den 28 november 1829.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
