Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjerde uppträdet.
(Samma rum som andra uppträdet.)
Konungen. “Välkommen Otto! Har ni något att
säga mig?“
Öfversten baron Mörner. “Blott enskilda saker, som,
röra mig och de mina, nådigste herre! Mitt afsked vid
tullinspektorsbefattningen vid Blockhusudden är nu
be-viljadt, och om jag således, enligt det nådiga löftet, får
bebo ena våningen af ers majits hus i Norrköping, är jag^
beredd att dit aflytta när ers maj:t befaller.“
Konungen. “Otto irrar sig; hvarken har
afskedsan-sökningen blifvit föredragen, eller ännu mindre har jag
bifallit den och underskrifvit expeditionen derom.“
Baron Mörner. “Jag ber ers maj:t om nåd; men
befattningen är så underordnad, att det icke är hos ers maj:t
sjelf frågan om dess tillsättande och endtledigande derifrån
i underdånighet anmälas, eller expeditionerna derom förses
med dess höga underskrift, utan sådant allt verkställes af
generaltullstyrelsen.“
Konungen. “Aha, det var en annan sak. I alla fall
vill jag ej att vi nu mera skiljas åt. Det är icke då
man-börjar nalkas ålderdomen man älskar att göra sig af med
gamla bekantskaper och se sig omgifven af nya ansigtem
De flesta af dem, jag fästade mig vid, då jag först ankom
till Sverige och i början af min regering, äro redan borta.
Otto får derför icke lemna mig. I stället att bo
hyres-fritt i mitt hus i Norrköping, betalar jag hvad hyran kostar
i Stockholm. Det gör således ingen skilnad i
lefnadskost-naden. Se er om efter någon vacker och passande våning,,
men icke eländiga kyffen, begriper ni? en bostad, med ett
ord som både anstår er och mig; ty Otto tager den i sitt
namn, naturligtvis, men för min räkning.“
Mörner tackade.
Konungen. “Nå väl, det der är således en afgjord
sak: är det ännn något annat, hvarom ni önskar tala
med mig?“
Baron Mörner. “Från den lyckliga stund, mina
öden blefvo kedjade vid ers majits och dess ätts ära och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
