Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uare skyldighet hans mångfalldiga behof hvarje stund för*
pligtade honom.
Den 10 September. Under frukostätningen af kring*
lor med smör som Wachlin sittande på mattan med
Prin-sen framräckte åt honom, föll det Gref Sta c kelberg in
(hvilken i dag emottagit vakten) att fråga: »om Prinsen
hade ännu i dag läst Fader vår?» Och då han svarade,
som sanningen var, "nej/’ yrkade Grefven, att Prinsen
nu ville läsa den bönen med honom. H. K. H. som
var mest intagen af sin frukost och sin Wachlin, vägrade
och med humeur, så att han genast började gråta, och
ej en gång i ondskan ville mera äta eller taga något
emot af sjelfve Wachlins tjenstfärdighet. Stackelberg,
råkade i förundran öfver allt detta humeur på en gång,
i stället att med fermeté tillsäga Prinsen att efterkomma
begäran om läsningen (efter han kommit att göra den,
som eljest väl hade kunnat underlåtits, i synnerhet den
stunden, sådant skedde), och i stället att tillsäga Wach*
lin gå bort och sköta sina sysslor när Prinsen ej ville
äta den frukost, han annars så gerna plägar emottaga och
Wachlin nu for honom höll i beredskap, gjorde intet*
dera, utan med lamhet och likasom halfrädsla och oviss*
het om sig sjelf, förebrådde Prinsen sin oartighet och
fortfor att låta likafullt Wachlin sitta qvar på mattan ho»
Prinsen och hålla till hands ej mindre frukosten än sitt
joller, tills dess den unge Herrens caprice kunde sig in*
finna att det sednare behaga åhöra eller den förra emot*
taga. Prinsen, som nu märkte sin ledares vankelmod
och vekhet, öfverlemnade sig åt gällösheten, blef
pjun-kig, contradicerande och missnöjd med allt hvad man
ville göra med honom. Jag, som hörde allt detta
(emedan min dörr stod på glänt) steg nu ut, efterfrågade or*
saken till Prinsens oginheter och lät taga bort frukostett,
efter Prinsen icke tycktes vara mån derom, samt befallt
te Wachlin uppstiga och träda till sina sysslor. Genast
gaf Prinsen köp vid denna ferma ton, kom af sig sjelf
och försäkrade att han ville vara beskedlig, samt höll ord
ända till stunden då han giqk att helsa god morgon p&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
