Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställa Konungen ofoget af detta förfarande, och beveka
hans sinne. Jag ville, så vidt möjligt är, undvika att
samtala med honom i detta ämne; ty jag skulle ej
kunna stadna inom de gränser, vördnaden för
majestätet föreskrifver. Han är visserligen min Herre och
Konung; men jag är också hans aflidne faders
köttsliga syster, och ett fruntimmer djupt förfördeladt af
orättvisor och förföljelser.”
Ulrica Eleonora afhörde med uppmärksamhet och
deltagande Pfaltz-Grefvinnan De la Gardies
uppskakande framställning. Perlor af tårar smögo då och då
ur Drottningens ögon och hennes bröst svällde af
medlidandets suckar. Ömt tryckte hon Euphrosynes hand
och lofvade begagna första lägliga tillfälle att
bestorma Konungens hjerta.
Knappt hade Ulrica Eleonora följande aftonen
blifvit ensam med sin gemål i sängkammaren, innan hon
med värma och eftertryck grep verket an.
Öfverra-skad, afhörde Konungen henne några minuter med
stigande förtrytelse; men på en gång förgick honom
tålamodet och han afbröt, med ton och uppsyn, om
möjligt, hårdare än orden: ”Ej ett ord mer om den
saken, min gemål! Jag förbjuder det både nu och
en gång för alla! Jag har tagit dig till äkta, för att
skaffa arfvingar åt min thron, men ingalunda för att*
om också på det mest aflägsna sätt, blanda dig i
mina regeringsärenden. Jag tillstädjer det aldrig, . . .
aldrig hör du! Låt det nu också vara dig sagdt Ull
efterrättelse, äfven för framtiden/1
Slagen, förödmjukad, svårmodig, svarade
Drottningen med snyftningar, tills Carl bad henne
förskona honom äfven från dem. Först senare på natten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
