Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket alla moln från från Prinsens panna, aila
stats-saker ur hans håg. Skrattande af full hals anställde
han nu förhör, ända till de minsta omständigheter,
rörande allt som stod i sammanhang med den
kärlekshandel, han händelsevis kommit på spåren. Först
sedan Sandberg ej mer hade något att skatta åt hans
nyfihenhet härutinnan, yttrade Prinsen, att han lärt
känna Gyllenborg från en sida, som ställde honom i
fördelaktigare ljus, än den trumpne, pedantiske Hom.
”Det är godt att veta för framtiden; hjelper mig
likväl icke ett tuppfjet från ögonblickets bryderi.
Och han vet intet råd, mitt kära Regerings-RådV1
”Ty värr, nej, Nådigste Herre! svarade
Sandberg, med sänkt hufvud och höjda axlar.”
”Får mans lof då, att sjelf utfundera någon
utväg,” mumlade Prinsen mellan tänderna. Och sedan
han några hvarf vandrat fram och tillbaka i rummet,
med bekymrad uppsyn och försänkt i djupa tankar,
stadnade han tvert och talade till Sandberg dessa
ord: ”Gå genast till Lord Carteret, helsa honom
frrn mig, att han må löpa till storms mot
Kansli-Presidenten och Senaten med hela sitt förråd af
bevekande skäl. Jag skall göra dem gällande hos
Drottningen, och under tiden fresta huru en
Gene-ralissimus blir åtlydd inom sjövapnet.”
Då Regerings-Rådet Sandberg aflägsnade sig gick
Prinsen till skrifbordet. Utanskriften på det bref han
skref ställdes till Amiral Taube, befälhafvare för den
i skärgården förlagda flottan.
Påskyndad både af Senatens föreskrifter och af
sin egen öfvertygelse om ändamålets vigt, gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
