Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefve Gyllenborg 51g émedlertid redo till afresan
och steg redan följande morgonen ombord på en
kronans slup, som skulle föra honom till Waxholm,
der det fartyg låg, på hvilket resan skulle fortsättas
till bestämmelseorten.
Ankommen till Waxholm, gjorde han besök hos
befälhafvande Amiralen, som gladde sig att i honom
få återse en gammal ungdomsvän, och lofvade att
föranstalta en snar och säkerafifärd. ”Undertiden —
tilläde Taube, fryntligt och förbindligt — äta vi v&j. N
middag på sjömansmanér och tömma några glas för
Herr Grefvens lyckliga resa och elt lyckligt slut på
dess för Hennes Maj:t och riket så vigtiga värf.”
Gyllenborg fann detta uppehåll alltför obetydligt
att vägra Amiralens bjudning. Det dröjde också ej
länge innan måltiden var anrättad. Om den ej
er-böd alla de läckerheter, med hvilka en diplomatisk
gom hunnit bortskämmas, saknade den likväl icke
hvad årstiden, hafvet och den kringliggande nejdens
skogar hade att bjuda på. Dryckesvarorna åter —
och detta syntes för tillfället vafa hufvudsaken ■—
kunde ej öfverträffas ens af förnödenheterna i
Arf-Prinsens källare, och denne Furste var, i afseende
på fin smak, en erkänd och godkänd myndighet.
Under muntert glam fortsattes måltiden och den
ena välgångsskålen jagade, den andra. Ett
signal-skott afbröt Gyllenborgs tal i det ögonblick, då han
höjde sitt glas att tacka för välfägnad och gästvänlighet.
”Hvad kan det vara?” utbrast Taube, icke utan
skäl orolig öfver allting ovanligt i dessa oroliga tider.
Några minuter derefter inträdde en ordonnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
