Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och aflemnade till Amiralen ett stort försigladt
omslag, som med ilbud ankommit från Stockholm.
”Man kan ej vara lyckligare — yttrade
Gyllenborg, leende — än att få färska underrättelser från
hufvudstaden några timmar sedan man lemnat den.
Kanske är det något, som kan komma mig till pass
och har afseende på min beskickning?”
”Gissadt på pricken — anmärkte Taube, ännu
genomögnande den erhållna skrifvelsen, hvilken han
, sedermera uppmärksamt läste på nytt. — En
diplomats fina väderkorn upptäcker hemligheten innan
män hinner meddela den.
”Om någon sådan vid detta tillfälle är i fråga
— återtog Gyllenborg, i skämtsam ton — och den
är af angenäm beskaffenhet, som jag vill hoppas,
torde Herr Amiralen förena denna desert med den
öfriga och tillåta mig att genast få min anpart. Jag
har redan allt för länge glömt mig qvar i Herr
Amiralens intressanta sällskap och vid dess läckra bord.
Pligten manar mig att fortskynda resan.”
”Dermed brådskar icke — förklarade Taube,
torrt — Och efter Herr Grefven har den godheten,
att finna det trefligt hos mig, så dröj här några
dagar. Jag skall bjuda till, att g’öra vistelsen så litet
ledsam som möjligt.9’
”Skämt för sig, Herr Amiral! — föll Gyllenborg,
lifligt in och förvånad, sköt med detsamma stolen från
bordet — Kongl Majts och kronans tjenst låter ej
gyckla med sig, och jag måste fortsätta resan inom
en fjerdedels timma.”
”Tvertom måste herr Grefven stadna qvar —
svarde Taube, i det han fattade Gyllenborgs hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
