Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scen V.
De förre. Claes Fleming.
Sabel fana (räckande Fleming handen).
Vår gamle höfvitsman, det högt mig gläder
Att åter trycka få er tappra hand!
Fleming. Men mig det skulle glädja vida mer,
Om jag er tryckning kunde slippa nu.
Sabel fana (ofrivilligt ryckande på sitt svärd).
Det låter sällsamt! Så fiendtligt svar
Af ingen här jag väntat; minst ändock
Utaf en stridsbror.–––-Ni er ändrat mycket.
Fleming. Just derför, att jag alltid är densamme,
Som förr jag varit, görer det mig ondt,
Att vid din sida jag ej äfven nu
Får gå på skidor emot fienden,
Men måste sjelf fiendtligt nalkas dig.
Sabelfana. Fiendtligt?
Claes Fleming. Ja, i handling; fast, som sagdt,
För ingen del i hjertat. Detta svärd,
Som du ren ville rycka fram mot mig,
Det måste jag nu fordra utaf dig —
Uppå den höga öfverhetens vägnar.
Sabelfana. För det jag dervid rörde, då jag mente,
Att du min vänskap mött med hån?
Claes Fleming. Åh, prat!
Tror du, att Svedje Claes har blifvit tokig?
Nej, hertigen på dig är högst förargad.
Sabelfana. Men af hvad skäl?
Claes Fleming. Det må han säga sjelf.
Har jag då intet annat här att göra
Än forska ut hans alla nycker?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
