Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och ännu mindre oss. I spillror faller
Den stolta byggnad, deras roflust uppfört,
Och vi, sora deras rof allenast varit
Begrafvas jemte röfvarn under dessa.
Johan. I kunnen ju härefter såsom hittills
Betala skatt åt hvem, som vill den motta:
Afnämare på slikt fås alla tider.
Första sändebudet. Men skatterna ej likaledes alltid.
Det lilla, våre fäder och vi sjelfva
I långlig tid med flit ock omsorg samlat,
Gått jemte våra hyddor upp i rök,
Liksom det varit blott ett korthus, uppbyggdt
Af barnahänder till en lek åt lågan.
Johan. I gamla barn, kröp hon då ändligt fram
Den rätta grundton för ert hjertas suckan?
Man tog er frihet; men till tröst man bad
Er lefva väl och låta andra lefva!
Och dermed gåfven I er väl tillfreds.
Man bortvred vapnen ur er svaga hand;
Men sade: fyllen henne npp med guld!
Det var alldeles efter edert sinne.
Man slog till kropp och själ i träldomsband
Ert lands uräldste barn, mitt Finlands bröder;
Men tillät er att dela syndaoffret,
Som pressades ur dessa anlets svett,
Dem utan miskund ni sett kyssa jorden,
Och allt er syntes vara ganska godt.
Men nu fly edra skatter hän i rök,
Och I tron edra själar, edra kjertan
Försvunna spårlöst i det toma intet;
Och ansen er som lik, qvarliggande
Uppå er smärtas bäddar, dän I biden
Uppståndelsen igenom underverk.
Claes Fleming. Om jag ej misstar mig, har ren en prest
Då öfver domedagens text han talte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
