Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och det kan komma er rätt vfil till pass,
Att jag i eder ovän min ser äfven.
Ty det gifs blott en sak, som stifta mäktar
Varaktiga förbund emellan menskor:
Gemensamma intressen, samma faror —
Der en idé ej menniskorna lifvar.
Här liksom öfver allt, der Sveriges ande
Har ordnat samhällsskicket: menskans frihet
Var den idé, som rådde, om ock stundom —
Det Flemingarne bäst intyga kunna —
Ett undantag från regeln blifvit spordt.
Förtrycket deremot hos er var regeln.
En skiljomur, oöfverstiglig, reste
Det mellan tvänne slag af varelser.
Halfgudar jublande på ena sidan,
Men på den andra trälen kröp i stoftet.
Andfallen, murken var dessutom staten,
Hvars lösa fogningar nu sönderbrista.
Ungt, lefnadsfriskt är deremot ännu
Här väsendet, fast ej till mognad hunnet.
Ej undren derför, om jag synes tveka
Att kasta Finlands krafter i en lek,
Som kan för sekel åt dem gifva riktning. —
Men ej blott menskligheten manar godt
För er; mitt inres röster mig ock drifva
Att för ert bästa sätta allt på spel.
Tredje sändebudet. Vill Gud, skall eders höghet
Väl af förtrycket vi nu mycket sett
Och äfven känt; men desto mindre lust
Vi fått att älska och utöfva det.
Så lefnadströtte såsom riddarstaten
Vi känna oss likväl ej heller än.
Och samma hafsvind, som på denna kust
I själens segel blåser in friskt mod,
Oss genomtränger, lifvande, också.
ej det ångra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
