Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopsstafven blef Cygnaeus ej lätt att bära. Vid
sjelfva domkapitlets bord hade han oturen att finna en lika
oförsynt som energisk vedersakare, teologie lektorn vid
gymnasium i Borgå Magnus Jakob Alopaeus, en man, som
redan i fyra decennier sutit som ledamot af konsistorium
och som ej utan skäl ansett sig sjelfskrifven till de
ärostäl-len, som landsortspresten Cygnaeus nu oförmodadt erhållit.
Alopaeus var som embetsman en obestridlig talang, en
ordningsman af första rang och fullt inne i de konsistoriela
ärendernas formgiltiga behandling. Utan försköning
sparade han -ej på kränkande anmärkningar mot Cygnaei
åtgöranden, så snart de blott gåfvo det minsta skäl dertill, och
sådana tillfällen återkommo ofta, ty Cygnaei i grunden
poetiska själ förstod sig föga på formaliteter. Domkapitlets
sessioner blefvo derför stunder af olidlig tortyr för den
veke, fromsinte Cygnaeus, som vid hemkomsten från
desamma allt som oftast med en ström af dittills mödosamt
tillbakahållna tårar lättade sitt kränkta sinne. Trött lade
sig den gamle, gråtande som ett barn på sin säng och
närde sig af sina bittra sorger, försakande all föda, som af
kärleksfulla händer bjöds honom.
Att utmärkelser ej skulle fattas den aktade
öfverher-den, är naturligt. Då svenska kyrkan 1793 firade sin
jubelfest i Upsala, insattes Cygnaeus som ledamot i
handboks-utskottet och utnämndes till honorär teologiedoktor.
Sjelfskrifven medlem af Norrköpings riksdag 1800 utsågs han
till ordförande i kyrkoutskottet. Såväl vid jubelfesten i
Upsala som vid ständernas skiljsmessa från riksdagen i
Norrköping åtnjöt Cygnaeus, ehuru finne och såsom sådan
naturligtvis ej i besittning af det högsvenska uttalet, äran att hålla
festpredikningar för den utvalda församlingen af Sveriges
stormän, allt detta på grund af det stora rykte, han egde
som andlig vältalare och som en sannt gudfruktig ordets
tjenare. Af dessa predikningar är den i Upsala den 8
mars hållna utgifven af trycket, hvarjemte han redan 1774
hade under titel „Tarpellisimbain Historiain Lyhykäinen
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
