- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 11. Supplementband. Minne af Fredr. Cygnæus /
166

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den bortgångne, utan öfverdrifter och utan öfverlastning af
retoriska prydnader. — I det senare föredraget stå Ide
Cygnaeus sig på historisk ståndpunkt, skildrande den finska
hedendomens strid mot den i landet inbrytande kristendomen samt
dennas skiften hos oss, allt i stora och af poetisk
inspiration tecknade drag.

*



I det föregående nämndes redan det finska universitetets
tvåhundra års fest den 15 Juli 1840. Det var en af de mest
storartade nationalfester, vårt land dittills begått, och man
har med skäl på den tillämpat Schillers ord:

Sebt, welch’ ein Fest! Des Tages werden sich
Die Kinder spät als Greise noch erinnem.

Att skildra denna högtid är här naturligtvis icke
meningen, dock bör här erinras om Cygnaei bidrag till
densamma.

Festens käraste gäst var vår oförgätlige landsman Frans
Mikael Franzén, som från Sverige begifvit sig hit att som
jubelmagister för andra gången emottaga lagerkransen.

Då Franzén den 14 Juli omkring kl. 6 e. m.
landsvägen från Åbo nalkades Helsingfors, var studentkåren honom
till mötes vid Tölö. Omätliga, entusiastiska jubelrop helsade
den gamle skalden, och med varma ord, i klara toner bjöd
studentsången honom välkommen, hvarefter Cygnaeus på
kårens vägnar höjde sin röst i den milda sommaraftonen.

Hans tal har af Z. Topelius refererats ungefar sålunda:

Då den nu varande generationen i Finland växte opp,
hörde den vid sin vagga sånger af en Underbar ljufhet,
hvilka i barnasinnet växte tillsamman med en moders böner,
en faders välsignelser. Ej visste barnen, hvadan dessa
sånger kommo, som rörde dem så djupt. Men de växte, dessa
barn, och blefvo ynglingar; de lärde då känna sångaren,
och intet namn blef för dem mera kärt och ljuft än Frans
Mikael Franzén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/11/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free