Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillräckliga att göra mig till en skald, hvars mistning varit för Finland en
förlust, ville jag åtminstone ej ännu vid 26 års ålder binda min licentia
poetica genom löften och öfverenskommelser, som kunnat hafva dessa i band,
så rosiga och sällhetslofvande de än tycktes.
Nu då efter så månget års strid och kamp jag ser min talang i mitt
land fortfarande behandlad med ett hån och underkännande, böljar äfven
mitt mod — som hittills uppehållit mig med försäkran derom, att jag dock
oaktadt allt, var en poet, som okufvad af modeller, dem man medvetslöst
eller medvetet framhåller såsom ensamt saliggörande, gått med egna vågor
genom hafvet — omsider att svigta, och jag tycker, att det ej lönat mödan
att uppoffra sin själaro för en slik grötvälling samt att det varit vida
förnuftigare att i god tid beskedligt bygga hus och bo, skaffa sig pastorat och
bereda sig på vedermödan att varda biskop — såsom alla andra.
Du berättade mig en annan gång begabbande, att hon ansåge mig
för en famös poet. Hafven ni verkligen rätt deri, att jag ej är det, gör det
mig bittert ondt, ej minst derför, att äfven hon då måste fördöma sin mening
såsom endast alstrad af villande välvilja. Ack, det vore ändå ljuft, om hon
skulle ega rätt att älska åtminstone såsom skald den, hvilken hon
annorlunda hvarken vill eller får älska. Månne det är endast af svaghet för denna
önskan, som jag ännu fasthåller i denna stund den tro, att det andra häfte
af mina vandringsbilder, hvars manuskripter man under ett års tid nesligt
lönnlagt såsom ett foster af förbjuden älskog, skulle i hvarje annan literatur
än den rika finska, med aktning och tacksamhet helsas? Men under beskydd
af eder bly tunga auktoritet skall det väl äfven så qväfvas att jag endast af
blygsel rodnande borde erkänna mig såsom dess författare. Men läsen då i
Guds namn något af dessa Dingelstädtar, Bachar, Freiligrathar etc. etc., hvilka
af förtjusning helsas såsom de högsta matadorer på den moderna tyska
parnassen, och kunnen Ni med godt samvete påstå, att de, med undantag af
lirumlarumklangen af deras verser, äro mig öfverlägsna, så vill jag jemte
från-sägelser af allt anspråk på poetiskt omdöme också för allo tid inlemna
af-skedsansökning från min extra ordinarie befattning hos H. M. Apollo den
förste och ende. Endast för den stolte, ädle, djerfve Georg Herweghs
öfverlägsna talang böjer jag mig djupt; men hufvudsakligast derför, att
förhållandena ej tillåtit mig att utveckla mina anlag till fri menniska, som dock varit
mina bästa––-
Andra häftet af „Ljus och skuggau utkom omsider i
början af December 1846 och innehöll 20 sånger, de flesta
•• #
författade uti Italien. Afven det stora skaldestycket
„Främ-lingen på egen strand", hvarpå Cygnaeus sjelf satte högt
värde, hörde till samlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
