Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blodströmmar, är den af Aristoteles i förbigående framkastade
läran om: affekternas rening genom medlidande och förfäran.
Den Aristoteliska lärosatsen om tragedins högsta bestämmelse
är lyckligtvis affattad i så obestämda ordalag, som trots något i
Delphi eller Dodona afkunnadt orakelspråk. Lyckligtvis, säga
vi af full öfvertygelse. Det sväfvande, obestämda i
bestämningen lemnar det friaste spelrum åt mångsidiga förklaringar och
uppmanar till dylikas framläggande. Och de hafva sannerligen
ej uteblifvit. Den antika verldcus hela filosofiska literatur
uppgår svårligen till den volym, som i den moderna intages endast
af explilcationer öfver detta enda tvistiga ställe hos en
gammaldags tänkare. Och det är ej blott fyndighet och skarpsinnighet,
som på dessa kommentarier blifvit, vi säga ej förslösade, men
frikostigt utgifna. Hvilken eld och värma hafva ej derunder
tidt och ofta brutit fram! Att döma af denna brinnande
entusiasm skulle man stundom tro sig höra ventileras lärosatser, af
hvilka religionens bestånd eller förnekning månde bero; eller
frågor, som för samhällets väl och ve äro de vitalaste. Så har
t. ex. Lessing, hvilken kanske först ibland alla tog denna sak i
stort, depenserat enorma qvautiter af sitt rika hjertas lifskraft
till att bevisa, det knappt någon menniska före honom haft den
aflägsnaste aning 0111 det Aristoteliska lärobegreppets rätta
förstånd; ocli han lyckades bringa saken till det resultat, att man
derpå förstod sig ungefär lika mycket, d. v. s. lika litet som
förut. *)
*) Lessing begynner sina expektorationer angående
Aristoteles uti 63 stycket af siu namnkunniga: Hamburgische Dramaturgie.
Anledningen dertill togs af ett sorgespel, kalladt Richard den tredje,
ieke af Shakespeare, utan al’ Weiss, h vilket liade blifvit uppfördt
den 22 Juli 1767. Afhandlingen fortsattes sedan till inemot arbetets
slut på ett liögst snillrikt sätt och är ännu. oaktadt sä mycket
sedermera blifvit af andra skrifvet i samma ämnen, intressant och
lärorik. — Sedan Lessing längesedan tagit sin väldiga hand från den
Aristoteliska kritiken, har denna stundom förirrat sig till
temmeli-gen diuuniga nejder. Såsom kuriöst bevis liärpå afskrifva vi nr hr
Katzenbergs ..gekröute philosophische Preisschrift“, benämnd:
,.Religion und Kunst“, följande smörjelserika tirad: ,:Wir empfindeu in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
