Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg, kunde således omöjligen återfalla såsom indirekt pris på
åtskilliga Almqvistska kompositioner. Viseringen af Sägnernas
pass under deras tåg mot eternitetens förlofvade land kan
omöjligen hjelpa ,,Kung Arthurs jagt“ fram under dess sträfvande
till samma mål, ehuru Jvung Fjalars" förpassning ditåt kunde
åstadkomma sådant resultat. Men dessa biomständigheter, hvilka
icke det allra ringaste angå det väsendtliga af Sägnernas
förtjen-ster, borde ju ej komma ifråga vid ett opartiskt bedömande af
dessa. Också hafva de helt säkert alldeles icke tagits med i
beräkningen. Men än en gång, hvari röja sig då de
dödsfläc-kar, hvilka bebåda Sägnernas bråda undergång? Jo, författaren
tror sig i dessa sånger se tecknade ,,j stället för personer, typer“,
och för sådana typer känner han en dödsångest grymmare än
den, tyfnsfebern troligen inger honom. Också är han till den
grad förbryllad af sin förskräckelse, att han tager ordet typer i
en bemärkelse, hvari det i allmänhet ytterst sällan brukas och
kanske aldrig i den mening och det sammanhang, i hvilka det
här finnes begagnad t. Detta missförstånd måste nödvändigt
främst anmärkas; ty annars blefve det än mera obegripligt, huru
något, soin borde anses lända till ett poems högsta berömmelse,
kan tillvitas det såsom synnerligt fel. Man vet, att det, som
företrädesvis gör Almqvist stor såsom vitter författare, är just
hans öfverlägsna förmåga att teckna typer i ordets vanliga
bemärkelse. Denna stvrka kan svårligen numera vara en gåta för
Almqvist sjelf. För hvar och en beundrare af hans
författarskap vore det således ganska nedslående att nödgas förutsätta
hos Almqvist en förtviflan om sina produkters „eternitet,“
emedan de utmärkas af ett företräde, som främst berättigar dem till
anspråk på oförgänglighet. Sådant hvarken är eller kan vara
fallet. Det är blott ett främmande ord. ej sina egna skrifter,
Almqvist frånkänner den rätta betydelsen.
Med undantag af författaren veta vi ju alla, att typ
vanligtvis anses beteckna: urbilden, sammanfattningen af ett tings
ursprungliga, väsendtligaste kännetecken; den förblifvande
kärnan, omkring hvilken skiftande föreställningar kunna hvälfva ett
omby tl ig t skal eller sken. Om denna uppfattning af typerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
