Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen, skulle väl den ädla upprättelse för nederlaget såsom
historicus, hvilken efter ett nära fjerdedels förgånget sekel erbjöds
finska grammatikens egentlige fader, bort åstadkomma försoning.
Den för Math. Castrén inrättade finska lärostolen stod sorgligt
tom: och hela landets blick vände sig till Elias Lönnrot såsom
den värdigaste att intaga platsen. Men Lönnrot, ledd af samma
finkänslighet, hvars högsta yttring fört hans hand till att
uppteckna Kalevala och Kanteletar, förklarade, att han aldrig skulle
stänga den finska lärostolen för Reinh. von Becker, ifall denne
funne för godt att derpå sätta sig ned. Anbudet begagnades
icke. Redan den omständigheten, att den forne trätobrodren,
med hvilken von Becker hade föresatt sig att hela sitt lif
igenom gå parallelt, höll då för tiden i sin hand rektorsspiran,
skulle varit tillräcklig att från det konsistoriela bordet
bort-skrämma samme man, som fordom hade känt det såsom
hårdaste kränkning att derifrån bortvisas.
Reins sinnelag, ehuru i detta fall om möjligt ännu mera
försonligt stärndt än annars, var och förblef aett solsken, slösadt
bort på klippan’1. Men på intet annat håll möttes det af
oge-nomträngeligt motstånd. Tvärtom omfattades den nye professorn,
ehuru han hade hunnit sitt mål, formelt på lyckligtvis
åtminstone inom den akademiska verlden i detta land så föga banade
stigar, ifrån begynnelsen med en välvilja, hvarom våra dagars
så märkeligen skärpta kritiska förmåga knappt borde kunna
göra sig en föreställning. Att den pluralitet bland Reins
em-betsbröder, hvilken med all makt motsatt sig hans befordran,
icke stötte tillbaka kamraten, som på en annan väg än den af
henne planerade trängt sig i dess krets, kan väl ej förundra
någon, då man besinnar den underdånighet för all mensklig
öfver-het, som derstädes gjorde sig gällande. Förunderligare kan det
deremot vid första påseende tyckas, att ungdomen, hvars lefver i följd
af naturens sällsamma ordning vanligtvis plägar lättare sättas i
glöd-ning, än fallet är med samma kroppsdel en menniskoålder senare,
ej det ringaste kände sig frestad att taga parti emot den, hvars
parti lyckan så eftertryckligt hade tagit. Denna för Rein så
gynnsamma stämning hos den tidens yngre generation var i det hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
