Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är en ära. Ifall någon nu finge det infallet att påstå:
aaristo-krater ären i alle11, liade vi föga anledning att känna oss deraf
smickrade.
Det vore af icke ringa intresse att anställa en närmare
jemförelse mellan sättet, hvarpå det första stora anfallet i
dramatisk form företogs mot aristokratins princip, och denna
yttersta konseqvens af anfallets framgång, som vi hafva för ögonen
i vår stackars herr Aristokrati. Jag inskränker mig likväl här
till några få antydningar blott. Såsom bekant utförde den
förunderligen både djerfve och qvicke Beaumarchais denna
stormlöpning i sin „Mariage de Figaro“. Komediförfattaren hyser
visst icke någon förkärlek för bärarn af besagde princip grefve
Almaviva. Men att framställa denne såsom en afsigkommen
varelse, sjunkande än i föraktets dy, än upptagen i medömkans
hospital, sådant föll hvarken Beaumarchais eller någon annan
menniska in ännu några få år före utbrottet af revolutionen,
hvilken rådbråkande vältrade sig öfver hela det slägte, hvartill
den galante grefven hörde. Han väcker snarare en känsla af
afund, således raka motsatsen till medlidandets. Uppburen af
en i alla hänseenden briljant yttre ställning, är han personligen
en lysande företeelse: rörlig, spirituel, sjelfskrifven arfvinge till
all denna verldens härlighet, ehuru han Jivarken syr eller
spinner11. Figaro, plebejen, har i det hela åtskilligt gemensamt med
denne matador, såsom qvickheten, rörligheten, fallenhet för
intriger; och otn han råkar i harnesk mot sin forne förnäme
bundsförvandt, sker det hufvudsakligast derför, att grefven
känner lust att betrakta äfven sådant såsom commune bonum med
barberaren, som denne med fullt skäl vill hålla alldeles för egen
räkning. Men äfven då, när Figaros förtvifiade förbittring
tecknar hans rivals porträtt, ser detta ändock icke värre ut, än så
här: „parce que tous êtes un grand seigneur, vous vous
croyez une grand génie! Noblesse, fortune, un rang, des
places, tout cela rend si fer! Qu’avez vous fait pour tant de
biens? Vous vous êtes donné la peine de naître, et rien de
j)lus. Du reste, homme assez ordinaire, tandis que moi,
morbleau! perdu dans la f ouïe obscure, il m’a fallu déployer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
