Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så att de gamla lifsandarne måste söka bättre utrymme uti toma
rymden, så griper ock detta öde i sammanknuten hand
jordklotet och skakar dess grundvalar till dess, att hela folkslag och
deras furstar andtrutna tumla omkull, och tusenåra förhållanden
lossas ur sina fogningar. — Att i stunder af sådant jordskalf
stå högst är en ära, en utmärkelse, jemförlig med qvällsolens,
som strålar öfver verlden i fördubblad glans, ännu då dess
yttersta timma är närmast för handen. Millioner ting försjunka
jemte den i nattens famn; men mörkret är dock för de
obemärkte egentligen till långt förr, än aftonen hann dem. Hvem
ser ej, att qvällsolens fall är djupast just derför, att dess
ståndpunkt var den högsta.
Sådan visar sig äfven Marie Antoinettes tragiska
undergång. Men det är — om vi så få uttrycka oss — en lycka
för det tragiska intresse, hon inger, att hon icke är utan all
skuld: ty annars skulle hennes öde drabba henne såsom en
blodig nyck, ett bistert infall af harmfulla makter. Det är hennes
tragiska lycka, att hon har icke så litet att försona. Men å
andra sidan är hennes lycka oändligen större deri, att hennes
skuld i det hela är så ringa, att det försoningsoffer, hennes
öde oblidkeligt utkräfver, skulle hafva varit nog att godtgöra
vida, vida mer — att det kan gälla såsom bot äfven för en
skuld, från hvilken hon sjelf känner sig fri. Hon gifver
konungsligt sålunda långt mer, än man har rätt att af henne
fordra. Och detta är det stora i hennes öde, hennes segervinning
ännu i undergången. — Vi våga hoppas, att en upprepning
af några bland Marie Antoinettes tidigare lefnadsomständigheter,
ehuru allmänt bekanta de sannolikt kunna förutsättas vara, icke
med missnöje skall upptagas.
Marie Antoinette Josephe Johanne af Lothringen,
erkeher-tiginna af Österrike föddes den 2 November 1755 i Wien.
Hennes moder var Maria Theresia, den ädlaste, fläckfriaste furstinna,
som någonsin burit en spira, den enda dittills, på hvars
guldrena rykte äfven den mest hädiska ilska ej ett ögonblick vågat
andas ut en giftig imma. Marie Antoinettes vagga stod så högt,
att ingen mensklig storhet då för tiden kunde ställa den högre*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
