Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nådde strålarna oss icke mer. Men i den stunden påminte oss
väldiga skuggor om en förbrunnen glans, mäktigare än alla
verldens argandska lampor förmå åstadkomma:
herrskareväldets, uppburen af menniskosnillets och menniskokraftens stora
makter.
Vi ilade nu förbi Elbas klipphällar. Kolossala
töckenmassor, med hvilka vädrets ilningar lekte, bj-tte i hvarje
ögonblick om gestalt, lyftades mot höjden och störtades genast
der-efter åter mot de vid branterna lurande afgrunderna. Den
väldige verldseröfrande hjelten stod dock ej mera på dessa
klippor, med armarna korsade öfver det breda bröstet, och
hvälf-vande derinom planer att ensam besegra samma land på några
dagar, mot hvilket Europa länge hade fåfängt stridt, då han
ännu för det landet drog sitt svärd. Det hade väl lönat mödan
att trotsa en ännu vildare storm, än den vi uthärdade, för att
se honom, smidd på sin klippa, skaka på bojorna och känna i
sin eldsjäl kraften vakna på nytt att af dessa gjuta ledband åt
folk och furstar ånyo.
Medan jag, hållande mig med stor möda fast vid en
reling, stod försänkt i mörker och ännu nattsvartare bekymmer
deröfver, att Napoleon ej mera var inackorderad på Elbas
furstliga tukthus, stapplade till min sida en tysk jesuitlärling, som
färdades till Rom för att fullända sin kurs. Hans bekymmer
voro af en helt annan art än de, som oroat mig sist. Denne
Loyalas son gjorde mig uppmärksam derpå, att vår galeja var
ett gammalt odugligt vrak, som knakade jemmerligen i alla sina
fogningar; och att dessa ofelbart innan kort skulle upphöra att
göra skäl för namnet, emedan de, ifall stormen fortfor på samma
vis som hittills, snart icke mera komme att foga någonting
tillsamman. Anmärkningarna hade verkligen sin riktighet.
Ångfartyget (jVirgilio” liksom skalden, som deråt gifvit namnet,
hörde redan till en förgången tid och lefde hufvudsakligast på
gammal fides; men de heroiska betraktelser, jag nyss förut haft
anledning anställa öfver en gigants olycksöde, hade kommit mig
att glömma stundens „’petites misèresOch det var sannerligen
icke för att enligt godkända exempel sjungande i mörkret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
