Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Tiggaren med kluvna läppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strax förut varit framme vid fönstret, och fläckarna man där
såg berodde förmodligen på samma orsak. Han förnekade på
det bestämdaste att någonsin ha sett mr Neville St. Clair och
svor på, att närvaron av dennes kläder i rummet var en lika
stor gåta för honom som för polisen. Vad mrs St. Clairs
försäkran angick, att hon sett sin man vid fönstret, förklarade
han, att hon måste antingen ha drömt eller varit galen. Han
avfördes under högljudda protester till polisstationen, under
det att kommissarien stannade kvar i huset i hopp om att det
instundande lågvattnet skulle uppenbara något mera om
saken.
Detta blev även fallet, om man än i gyttjan knappast fann
det man fruktat att finna. Det var mr Neville St. Clairs rock
men inte hans lik, som låg där blottad, då vattnet föll undan.
Och vad tror du att man fann i fickorna på rocken?»
»Det kan jag verkligen inte gissa.»
»Nej, jag tror inte att du skulle kunna det. Jo du, varenda
ficka i rocken var fullproppad med kopparslantar,
fyrahundratjuguen pennystycken och tvåhundrasjuttio
halvpennystycken. Det var minsann inte underligt, att rocken med en
sådan barlast inte sköljts bort av floden. Med ett lik är det en
annan sak; det är starkt strömdrag mellan lastageplatsen och
huset, och det låter mycket väl tänka sig, att den tunga rocken
kan ha stannat kvar, men den avklädda kroppen av strömmen
sugits ut i floden.»
»Men du sa’ ju, att kläderna hittades i rummet. Skulle då
liket varit klätt endast i en rock?»
»Nej, men saken kan ganska lätt förklaras. Antag att denna
karl, Boone, verkligen kastade Neville St. Clair ut genom
fönstret, så finns det intet mänskligt öga, som kan ha bevittnat
detta dåd. Vad kan man antaga, att han sedan gjorde? Jo,
naturligtvis kom han genast att tänka på, att han måste göra sig
av med kläderna, som eljest kunde förråda honom. Han tog
då rocken och skulle just kasta ut den, då det föll honom in,
att den skulle komma att flyta i stället för att sjunka. Han
hade endast kort tid på sig, ty han hade hört bullret därnere,
då mrs St. Clair försökte att bana sig väg uppför trappan, och
hade kanske redan fått veta genom sin medbrottsling malajen,
att polisen var på väg mot huset. Han hade alltså icke ett
ögonblick att förlora, rusade till något hemligt gömställe, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
