Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vaskguld
Norge.
46
besked om malmens beskaffenhet och fyndortens läge får man sålunda
icke. Tvärtom tillägges att ortens invånare höllo dylika fynd dolda
av fruktan att bli bortdrivna av de maktägande, om fyndorten upp-
dagades. — Ett ännu äldre vittnesbörd om tidig upptäckt av vaskguld
i höga Norden har ansetts ligga i vissa av de ortnamn utmed Tana
älv i Norge, i vilka ordet guld på norska eller finska ingår. Professor
Hjalmar Sjögren, som i sina otryckta anteckningar påpekat, att dy-
lika namn förekomma på åtta ställen vid nämnda älv, håller före att
desamma måste tyda på en mycket tidig kännedom om förekomsten
därstädes av alluvialt guld, en kunskap som sedan gått förlorad. En-
dast en vetenskaplig undersökning av namnen torde kunna besvara
frågan om deras sannolika ålder. Här måste varje djupare inträngande
i guldets äldsta historia i Nordanlanden, huru intressant ämnet än må
vara, av utrymmesskäl läggas å sido. Och jag skall nu övergå till en
kortfattad skildring av några av de närmare kända utvinningsförsök
av vaskguld, som inom de i rubriken angivna trakterna blivit ut-
förda. |
Därvid må början göras med Norge, varest guldvaskning synes
tidigast hava bedrivits. Alluvialt guld är därstädes påvisat i så gott
som alla Finnmarkens älvar, men det är i synnerhet i den nära finska
riksgränsen framrinnande Tana älv med tillflöden, som en rikligare
förekomst av den ädla metallen förefinnes. Framförallt är det de båda
övre bifloderna Karasjokka och Anarjokka, som visat sig förtjäna
uppmärksamhet och blivit föremål för omfattande försöksdrift. Utan-
för Tanaälvens avvattningsområde är guld påvisat i t. ex. Laksälven,
Altenälven, Eibyälven och Baangsälven. Enligt bergmästare T. Dahlls
uppskattning omfattar det guldförande området 150—200 kvadrat-
mils areal?). Berggrunden utgöres i huvudsak av starkt omvandlade
eruptiva bergarter av basisk karaktär, i synnerhet av hornblände- och
glimmerskiffrar samt av en förvittrad kloritskiffer, som är så lös,
att den till cirka 0,6 m. djup kan bearbetas med hacka. På denna vitt-
rade grund synes guldhalten vara störst och avtager i regel uppåt
genom de yngre lösa avlagringarna. Ur de nämnda bergarterna anse
geologerna det alluviala guldet hava sitt ursprung. Det förekommer,
såsom vanligt, blott i mindre mängd i de lätta och finkorniga älv-
sandsavlagringarna i huvudflödenas nedre, lugna lopp. Vida mera
givande är det grova gruset i källflodernas sluttande och forsrika
2) Till jämförelse må nämnas att Västergötland har en areal av 176 kvadratmil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
