Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångtekniken efter James Watt
fiska och andra förhållanden, varför värmekraft erfordras i de flesta
länder, antingen uteslutande eller såsom tillskottskraft.
Om vi söka fram en jämförelse mellan de tre stora grupperna av
maskinella energialstrare, vattenmotorer, förbränningsmotorer och
ångmotorer, så må följande korta erinringar göras. Jag bortser då
fortfarande från de stora specialområdena bilar och flygmaskiner,
liksom även från de smärre energibehoven.
Vid valet av kraftmotor bör hänsyn helt naturligt tagas till de
totala årskostnaderna per kWh eller hkh, d. v. s. till summan av de
fasta och rörliga kostnaderna. Anläggningskostnaden per kW vid
en större anläggning är nästan alltid störst vid vattenkraftanlägg-
ningen. Som emellertid amorteringsprocenten vid denna kan räknas
lägre än vid värmemotoranläggningar, är det därför ej säkert att de
fasta årskostnaderna behöva vara så mycket större. Enär de rörliga
årskostnaderna av naturliga skäl äro ganska låga för vattenkraftan-
läggningen, blir den totala årskostnaden per kWh i allmänhet gynn-
sammare än vid en motsvarande värmekraftanläggning, under förut-
sättning av en något så när god belastningsfaktor. Är denna däremot
liten, bli värmemotorerna konkurrensmöjliga, vilket faktum för öv-
rigt utgör grunden för det gynnsamma sämarbete mellan värmekraft
och vattenkraft, som vi kunna bevittna, bl. a. i vårt land. En annan
inskränkning i vattenkraftens herravälde gäller industrier med kom-
binerat kraft- och värmebehov. Här är mottrycksångkraften den i
normala fall billigaste, emedan bränsleförbrukningen per kWh utgör
endast 1/3 eller mindre av förbrukningen vid ren kraftgenerering.
En närmare jämförelse mellan dieselmotorn och ångturbinen ger
till resultat att båda dessa värmemotorer med heder kunna trivas vid
varandras sida. Vid stora värmekraftcentraler, vare sig det är fråga
om bottenbelastningsverk, spetsbelastningsverk eller rena reservkraft-
verk är visserligen ångturbinen i stort sett allenahärskande, ehuru
med vissa undantag. Ju mindre anläggningen är desto mera träder
dieselmotorn i förgrunden, särskilt när det är viktigt med snabb igång-
sättning, ehuru även här ånganläggningen med hjälp av den svenska
Ruthska ångackumulatorn visat sig ha stora möjligheter.
För kommersiell fartygsdrift ligger sakläget väsentligt olika, i syn-
nerhet om det gäller långlinjedrift. Förutom att oljan då vanligen kan
inköpas billigare än för fasta anläggningar, tillkommer andra för die-
selmaskineriet gynnsamma faktorer, såsom mindre utrymmesbehov,
såväl för själva maskineriet som för bränslet. Statistiken visar ock
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
