Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oresundstunnel
förslagsställarna själva tidigare framhållit, bland annat av den rent
inre danska frågan om fasta spåranläggningar vid Stora och Lilla
Bält. Dessutom äro de tekniska förarbetena ännu alltför ofullständiga
för ett definitivt omdöme om förslaget i dess helhet. Skulle emellertid
en välvillig hållning från svenska statens sida kunna leda enskild
offervillighet till att verkställa ytterligare undersökningar i frågan,
synes en eller annan utfästelse ifråga om villighet till medgivande av
den sökta koncessionen icke vara alldeles omotiverad.»
Anmärkningsvärt är, att då underhandstrevare hos myndigheterna
givit vid handen, att staterna knappast hade pengar för ändamålet,
förslagsställarna inledde underhandlingar med en fransk storbank re-
dan före världskrigets början. Denna ställde sig välvillig till förslaget
och var beredd att satsa 200 mill. frs, men så kom kriget. Då emel-
lertid kriget artade sig till att bliva en normal verksamhet för Europas
folk, upptogos underhandlingarna på nytt 1916, varvid banken för-
klarade, att den stod för sitt åtagande, så fort kriget var slut.
Efter två års paus kom i december 1918 järnvägsstyrelsens avstyr-
kande, undertecknat av generaldirektör Axel Granholm (f. 1872) och
överingeniör Hjalmar Fogelmarck (f. 1866). Styrelsen, som i stort
sett stödjer sig på Winells utredning, framhåller bland annat, att mel-
lan Malmö och Köpenhamn godstrafiken måste ökas 9 ggr och per-
sontrafiken 14 ggr för att företaget skall bära sig och detta anses
ouppenåeligt inom överskådlig tid. Därmed var också civildeparte-
mentet färdigt med ärendet och i konseljen 31/1 1919 föranledde an-
sökningen ingen åtgärd.
Den nu 80-årige Qvistgaard och hans anförvant Ohrt synas dock
ej hava uppgivit hoppet, ty de fortsatte underhandlingarna med det
danska trafikministeriet. Bland annat framlades ett nytt kostnads-
förslag i oktober 1919, slutande på 135 mill. kr. i anläggning, eller
enligt nuvärde c:a 60 mill. kr., även detta belopp märkvärdigt lika
fransmännens senare uppskattning 33 år tidigare. Därtill kom för
rullande material, administration, kapitalets anskaffning och förränt-
ning 45 mill. kr. i dåtida valuta (nu c:a 20 mill. kr.). Alltså en avse-
värd nedsättning efter fortsatta grundundersökningar m. m. Aven
den danska regeringen ställde sig avvisande under hänvisning till de
på grund av världskriget rådande vanskliga förhållandena, varför
frågan borde ställas på framtiden. Och så blev det tyst även om detta
förslag. Ohrt dog följande år och Qvistgaard tre år därefter.
dö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
