Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknikhistoriska notiser - Sven Jansson: Polhemsmonument med förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknikhistoriska notiser
uppenbart missvisande. Men det bekräftar Cronstedts mening att ”Polhemstav-
lans öden är rätt så intressanta”. Innan pusselläggningen får avlösa inlednings-
reflexionerna vill man gärna förutskicka att det intressanta sträcker sig en bit
utanför den egentliga tavelhistoriens räjong. Med sina växlande turer mellan
Polhemskommittén och församlingsstyrelsens organ verkar den snarast lätt kuriös;
där saknas inte beröringspunkter med Tusen och en natt-sagan om Marouf och
hans karavan, som till sist ändå dök upp. Det vidare intresse som göms i tavel-
sagan berör teknikhistoriska förhållanden, främst beträffande cement i genom-
brottstiden, och uppslag (kanske) till en lärdomshistorisk studie av den nyssnämn-
da Ingeniörsföreningen, som också kunde vara värd ett äreminne.
Men mera därom längre fram. Nu till ”tavlans öden” i det flackande ljuset
från protokoll, korrespondens, tidningsreferat och tekniska skrifters rapporter.
Allra först dock några ord om Söderbon Christopher Polhem, föremålet för all
uppståndelse.
Polhem på Söder
Vid mitten av 1730-talet flyttade Polhem från Stjernsunds bruk, strax norr om
Hedemora, till sin måg överjägmästare Carl Gripenstierna på Ekerögodset Kersö.
Där bodde han i tio år, tills den länge påtänkta ombyggnaden av Stockholms
sluss 1744 äntligen blev beslutad. Polhem hade konsulterats i saken redan 1712
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
