Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Det var år 1650 som Adam Hatting, en
fattig småländsk adelsman, efter ett långt samtal
med den gamle rikskanslern Axel Oxenstierna —
hvilken salig kungens planer alltjämt lågo varmt
om hjärtat — af drottningen fick i förläning ett
stycke land i Hennes Majestäts besittning »Nya
Sverige» på västra stranden af Delawarefloden
i Nord-Amerika. Hatting var kraftfull,
äfventyrs-lysten ocli ung. Redan samma vår, så snart den
nya hamnen, som salig kungen anlagt vid
Väster-hafvet blef isfri, gick ban till Holland och
därifrån med »Fair Emily» — ett fartyg, som några
engelska kavaljerer, nu då Carl Stuarts sak var
oåterkalleligen förlorad och hans hufvud fallit
för bilan, hade utrustat för sig och sina
familjer — till Nya Amsterdam vid den stora
floden Hudson. Omsider, efter många faror och
märkliga äfventyr bland holländare och
rödskinn nådde han ändtligen sin egen domän vid
Delaware. Hemma i Sverige sade hans vänner,
att han aldrig på det viset skulle gått i frivillig
landsflykt, om det ej varit för den vackra Märta
Flemings skull. Härmed må nu vara hur som
helst, men i Nya Sverige gifte han sig
emellertid med en finsk flicka från kolonien, dotter
till en af de allra första utvandrarna, som kronan
redan på trettiotalet hade utskeppat från Kalmar.
Kärleken till den svenska adelsjungfrun hade
det väl heller aldrig varit särdeles bevändt med,
ty på gamla dagar brukade ban ofla berätta för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
