Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
såsom bruket fordrade, var fäst på vänstra
skuldran af det tätt åtsittande ljusblå
silkestylls-lifvet. Kjolen däremot var ytterligt vid ocli pöste
ut öfver ett par stora paniéer, mellan hvilka
framvåden bredde sig, alldeles slät, broderad i
hvitt silke med guldpaljetter och diamanter.
Marion hade nu också fått sin moders lilla
bril-janthalsband om halsen och hade långa
giran-doler i öronen. Anna böjde sig ännu en gång
fram, och ordnade den hvita sidentoquen med
plymerna och orangeblommorna, hvilken krönte
toppen af den breda och höga galakoaffyren.
»Hon liknar precis porträttet af den unga
drottningen af Frankrike, som Evert har...»
sade hon med öfvertygelse.
»Jag känner mig alldeles som en docka.»
— Marion förde armarna stelt ut från sidorna,
så att de många spetsarna omkring armbågarna
frasade. Hon såg ned på sina skor, som nästan
bara bestodo af ett par omänskligt höga klackar
och en liten spetsig sidenhylsa för tårna.
»Gud låte dig bara inte snubbla!» var det
sista Anna sade, innan hon med negerpigan i
hälarna gick för att i all hast lägga sista hand
vid sin egen toalett. »Och kom för himlens skull
ihåg, att de nedersta trappstegen äro så slitna!»
Fröken Wathier var ensam med bruden.
De tego bägge ett par sekunder. Därpå sade
Sarah dröjande och liksom med en viss
försiktighet utan att se upp:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
