Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
barndoms bästa väninna och en själ, som ärligt
sträfvar efter rättfärdighet och resignation ...
Det är fördärfligt att gifva Marion för mycken
frihet... Han är för god — alltför god!» Och
hon suckade.
Men Sarah kom — oaktadt alla fasta
föresatser — icke till att tala med Evert. Hon hade,
trots allt, icke mod och icke hjärta till det.
»Hvarför skall jag göra honom mera
bedröfvad än han är och utså i hans själ
misstankens frö emot den han älskar högst?. ..
Nej! — Herren hjälper väl sina, om hjälp står
till att få ... Och hvem är jag, att jag vill länka
ödets trådar! ...»
Trots all Everts motvilja att fara hemifrån,
blef resan dock utaf på den en gång bestämda
dagen. Gubben Hatting ville icke höra talas
om något annat. »Han har väl varit ifrån
flickan förrän nu,» sade han barskt till sin
hustru, som sentimentalt medlidsamt försökte
utverka ett par veckors uppskof för sin son.
»Och det blir väl gammalt det också, en gång.»
Dagen före den, som var bestämd för
Everts afresa tillbragte William från morgonen
ända till sena kvällen i Philadelphia. Del var
nämligen måndagen den 15 juni och han, såväl
som alla af tidens politiska frågor intresserade,
visste, att det var den dagen kongressen skulle
företaga det viktiga och länge väntade afgörandet
angående milishären framför Boston. Erkändes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
