Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
som förstod att efter konstens regler utkämpa en
duell och skjuta en fågel i flykten.
»Och så duger jag till att föra räkenskaper
och att sköta en häst,» sade William blygsamt.
Han tyckte, att han måste säga något för att
höja sina aktier.
»Det blir nog bra,» nickade Washington
med sitt lugna leende, uppmuntrande — ban
hade mött den fasta, öppna blicken ur den nye
frivilliges ögon och han kände sitt folk. »Jag
rider härifrån» — han reste sig upp till tecken
att audiensen var slut — »redan i öfvermorgon
den 21 tillsammans med general Lee och
general Schuyler, kan ni kanske göra oss sällskap,
herr Hatting?»
William tackade — rodnande af nöje.
Generalen följde honom artigt till dörren.
»Så ståtlig han är,» sade William
entusiastiskt till general Lee, som visat honom den
vänligheten att introducera honom. »Så ser en
född anförare uti»
»Ja,» sade Lee och slog som vanligt
snuskorn från sitt rätt medtagna spetskrås. »Utseende
har han ...»
Och han tillade torrt:
»Om nu bara vår Herre vill hålla med
honom.»
William smålog tryggt.
»Det vill han nog.»
»Vi få se,» svarade Lee filosofiskt och tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
