Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Ja, men det ligger något under allt detta", anmärkte Agda.
"Han är sig alldeles inte lik. Han går bestämdt och grubblar på
något ondt."
"Hur kan fröken tro det."
"Dti skall få höra." Och nu berättade Agda hur den norska
damen, som hon fått till hyttkamrat i Kristiania ocli som var så otreflig
med alla sina sjalar, bylten och hattaskar, fram emot aftonen rusat in
i hytten, samlat ihop allt sitt pick och pack och lemnat Agda, som allt
sedan dess fått vara ensam i hytten.
"Ja, det är ju skönL för fröken."
"Ja visst, men den människan kom nästa dag på qvällen
smygande hit, sträckte ut ena armen emot mig, så här. Och sä sade hon
ined en hemlighetsfull hviskning: ’Jag förråder ingen, men akta er för
den som följer med er.’ Den som följer med mig, del är Harald, det
förstås; och hon har fått reda på att lian vill göra mig något ondt, det
är säkert!"
Mari skakade misstroget på hufvudet.
Nästa gång Mari kom, började Agda genast tala om samma sak.
"Nu vet jag hvad han ämnar göra", sade hon. "Han ämnar resa
ifrån mig, så fort vi komma fram till New York och lemna mig att
svälla ihjäl der."
"Hur kan fröken hitta på något sådant?"
"Hör bara! Jag låg härinne som vanligt i går, och dörr’n stod
på glänt. Då hörde jag ett fruntimmer i salongen här utanför fråga
hvem den bleka damen i 11:0 7 var. Och då hörde jag Harald svara:
’Åh det är ett slags barmhertighetssyster, som satt sig i sinnet att göra
mig till en ängel. Men ni kan tro det är tröttsamt att låta bearbeta
sig så der. Jag tänker också lemna henne att predika för sig själf i
New York.’"
"Jag kan aldrig tro, att han menade, hvad ban sade då."
"Jo visst gjorde han det, och nu förstår jag alt han är rädd för
alt nödgas dela med sig af de 200 kronor, som jag gaf honom att lefva
på i Amerika då han for, och att han derför ämnar resa ifrån mig
med pengarna."
"Ja, men de äro ju frökens."
"Hvad frågar ban efter det, då de äro det enda som står
emellan honom och hungersnöden?"
En annan gång liade Agda hört etl par herrar i korridoren
samtala om ’den okända damen som följer Törne’. — ’Ja de fruntimren
hafva då sina lustiga idéer’, anmärkte den ene. ’Men den här
stackarn, hon bränner väl allt sina kol förgäfves. Han reser bestämdt ifrån
D fi gny. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
