Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ton!» I den femte lär man känna sitt fosterlands historia i öfversikt
och läser dessutom Geijers Odalbonden och Thorilds Göthamannasånger.
1 sjätte graden utgöres läsningen af kristna folksagor och nyare
författare — Almqvist menar väl särskildt den nya romantiska litteraturen
— samt framför allt folkvisorna, af hvilka äfven de högre grademas
medlemmar borde hämta vederkvickelse. I sjunde graden ligger
huf-vudvikten på riddarromaner, sådana som Amadis da Gaula, och legender
af ädelt innehåll. Dessutom läser man här Gamla testamentet samt i
svensk historia perioden från Birjer Jarl till Kalmarunionen. Det
historiska studiet utsträckes i den följande till Gustaf Vasas uppträdande,
och läsning af nya testamentet tillkommer. I den nionde slutligen
studerar man den svenska historien från Gustaf Vasa till närvarande tid,
d. v. s. Sveriges lif som stat; man har att taga fullständig kännedom
om konstitutionen och det modema Sverige i alla dess olika företeelser.
Af detta bör man särskildt fästa uppmärksamheten vid tanken att
ansluta litteraturläsningen till det historiska studiet — ett förträffligt uppslag.
Om det praktiska utförandet af förslaget ger Almqvist bara några
vinkar.
Ehuru en och annan af förbundets medlemmar t. ex. Cnattingius
fann denna Almqvists plan fullständig och härlig och äfven utförbar,
förkastades den dock af de äldres förbund. Det som särskildt torde
hafva kommit detta att ställa sig betänksamt mot densamma var den
starkt religiösa prägel de tre sista graderna skulle få. Man fruktade,
att sammanträdena lätteligen skulle kunna komma att öfvergå till religiösa
konventiklar. Manuskriptet återlämnades därför till författaren, och planen
synes hafva varit okänd för de flesta bland de efter 1816 tillkomna
ledamöterna x). Ett och annat af hvad Almqvist föreslagit går dock
igen i senare beslut. Så inrättades verkligen, den 25 april 1816, ett de
äldres förbund, Förbundets fäder, hvilka skulle rekrytera sig själfva.
Ibland dem skulle ordförande och förbundssekreterare tagas. Almqvists
förslag om forbundsfester, vid hvilka man borde fira minnet af Sveriges
stora konungar och den för tillfället regerande alltid borde hyllas, ledde
äfven till efterföljd. Så äfven hans föreslagna förbud mot inblandandet
i förbundets sysselsättningar af något som hade med tidens politik att
skaffa. 1817 sammanfattade man förbundets provisoriska stadgar, hvilka
insändes till statssekreteraren för ecklesiastikexpeditionen, men af honom
remitterades till Öfverståthållareämbetet, som godkände desamma den
20 mars s. å. Samtidigt underrättades intresserade genom en tryckt
anmälan om sällskapets tillvaro ■).
Undervisningen omfattade enligt dessa endast hvad som innehölls
i den provisoriska stadgan af den 16 februari 1816. Det nordiska
’) En insändare af Manhemsförbundets styrelse i Allmänna journalen
1821 den 10 febr.
’) Styrelsens insändare i Allmänna journalen 1821 den 10 febr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
