Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmännaste och högsta lefnadssättet vore att lefva som »idealiserad
bonde», den på landet lefvande »ståndspersonen», alltså så som
Almqvists egen Richard Furumo eller Karlfeldts Fridolin. Men ett sådant
lefnadssätt fordrar han ej uttryckligen af den fulländade
manhemsbro-dem. Denne har, då han utgår i samhället, att själf välja den
verksamhet, som vore mest förenlig med hans eget väsen.
Nu är en förlikning åstadkommen mellan det inre lifvets poesi
och hvardagslifvets prosa. Nu lefver människan ett dubbellif. Flennes
fantasilif är det universala hos henne, ty genom detta sammanhänger
hon med det oändliga universum; i en yttre verksamhet lefver hon sitt
individuala Iif. Härigenom får Iifvet mening.
I och med nionde graden har mänhemsbrodern blifvit en äkta
svensk. Och emedan utvecklingen inom förbundet endast varit en
af-spegling af den, som det svenska folket förut i sin helhet genomgått,
vore denne synnerligen väl utrustad för sitt arbete i samhället. Men
detta befunne sig ju på upphällningen, så att man tycker, att harmonien
mellan de fulländade manhemsbrödema och samhället borde bli sa
lagom, anmärkte Almqvists motståndare. Visserligen, men det funnes
alltid några få, för hvilka samtidens klenhet gått upp, hvilka innehade
den utvecklingsgrad, hvartill hela det historiska förloppet tenderat, och
denna ännu fåtaliga skara skulle ideligen erhålla rekryter från förbundet,
tills den vuxe så, att den befunne sig i majoritet. Då vore ju äfven
det svenska folkets reformering försiggången. Detta var tydligen
Almqvists innersta mening, ehuru han ej i sin svarsskrift framhållit det.
En paralell härtill har man dessutom i hans föreslagna yttre
organisation af förbundet. Det skulle indelas i de äldres förbund —
stiftarna och af dem invalda, alltså sådana, som fått klart för sig tidens
klenhet och fattat manhemsförbundets idé — samt de ytlgre, hvilka, då de
nått nionde graden, komme att ingå i detta sålunda alltjämt växande
de äldres förbund.
En framställning af, huru Almqvist i minsta enskildheter med
begagnande af schemat: fes, antites och syntes skänker sitt förslag
systematisk arkitektonik; hur han i detalj drar upp paraleller mellan gången
i förbundet å ena sidan och å den andra det historiska förloppet, sådant
det visar sig såväl i den politiska allmänna och svenska historien som
i kyrkohistorien och Jesu Iif; hur han till skada för öfversikten passar
på tillfället att beröra en del saker, som lågo honom om hjärtat: estetiska
frågor, reformer inom äktenskapet och af den religiösa uppfattningen
m. m. — allt detta hör hemma i en monografi öfver Almqvist och
måste här förbigås.
I förbundet borde en vidsträckt litteraturläsning idkas. I de tre
första graderna borde man läsa forntidens mytologiska litteratur, särskildt
de båda eddorna; i den tredje dessutom Lings Agne. I den fjärde
studeras de gamla kämpasagorna, men gradens käraste läsning vore
dock det »härliga» skaldestycket Vikingen. »Huru dunkelmanlig denna
ru
o\
JV’oci
o
v i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
