- Project Runeberg -  Carl Fredrik Dahlgren, hans lif och diktning.En litteraturhistorisk studie /
120

(1903) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Knut Fredlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han omfattades således redan nu på många håll med mycken
välvilja, men någon större uppmärksamhet hade han ännu icke väckt.

*     *
*



Då jag nu går att ge en öfversikt öfver Dahlgrens lyriska diktning
under åren 1815 till 1818, börjar jag med den del däraf, som
behandlar motiv ur naturen, hvilken redan nu är Dahlgrens hufvudintresse.
Många af hans naturdikter äro rena lärodikter. Den didaktiska
diktarten, som var den gamla skolans mest älskade, odlades äfven af den
nya, ehuru i en helt annan ton. Den akademiska lärodikten hade till
hufvudsakligt mål att framställa moraliska lefnadsregler på ett så klart
och öfvertygande sätt, att de ej måtte förfela att göra ett starkt intryck
på läsaren och påverka hans moraliska lif, leda honom i handel och
vandel. Denna hade ej hög kurs hos den nya skolan; lärodikten borde
enligt denna tala till fantasien, den blef öfvervägande metafysisk så till
vida, som den gick ut på att meddela den nya idealistiska filosofiens
lärosatser, grunderna af »den idealiska kärlekens vetenskap» — mönster för den
erotiska lärodikten var enligt Atterbom Elgströms Fantasiens fröjd,
afsked till Hilma *) — samt framför allt naturens hemligheter, hvilka afslöjat
sig för den romantiske filosofen och skalden som aldrig förr. Det
gällde att intränga i »naturens stilla djupsinniga lif, som i alla fenomener
och alla lagar symboliskt yppar evighetens mysterier» *), eller med andra
ord, den synliga världen vore blott en allegori af en osynlig heligare
värld, en förborgad andevärld 3). Denna allegori gåfve dock endast
antydningar, ja vore skenbart osammanhängande; det vore därföre
konstens uppgift att afslöja det inre sambandet i denna naturallegoris
episka sammanfogning 4). Den poetiske konstnären vore särskildt i
stånd till detta: han förnumme det enhetliga lifvet i naturen, det lif,
som »i cirkeln af det hela tågar» 5), för honom uppenbarade sig
naturandarna, allt var lefvande, icke blott blomman, älfven, skogen, utan
fjället, diamanten, rubinerna, som, äfven de, »hafva föreställningssätt,
hvarmed de inom sig utföra det evigas purpurdikt» 6).

Hela naturen var alltså för romantikerns fantasi en symbolvärld,
och kärast var för honom blomstervärlden, som vore en fullkomlig
paralell till människans känslolif.

*) Fosforos 1811 juli - augustihäftet, s. 295 noten.

*) Atterboms förord till andra uppl. af Poetisk kalender för 1812 och
1813 (1816).

M Atterboms biografi öfver Elgström i Biografiskt lexikon.

’) Atterboms kritik af Franzéns skaldestycken. Fosforos 1811.
s) Atterboms Tillägnan framför Blommorna i 1812 års kalender.

#) Almqvist Jaktslottet s. 159 (oktavuppl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlgrencf/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free