Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmsposten häcklad strof — blifvit allt för ungdomligt fosforistisk,
och hennes anmärkningar häröfver togos ej väl upp af honom 1). Hon
började äfven hon tycka, att nya skolans poesi allt för mycket skattade
ät trånad o. d. »Fortfar», skrifver hon till Dahlgren, »att vara så glad
som i den opoetiska kalendern och gif därigenom åt den svenska
skaldekonsten litet mera lif och glädje, annars trånar sånggudinnan bort af
idel vemod» s).
Redan tidigt har kommittén börjat samla till sommarhäftet af den
opoetiska kalendern; och i slutet af oktober synes detsamma hafva
utkommit. Äfven delta är af ett omväxlande innehåll: en romantisk saga
af Almqvist, Rosaura eller sagan om behagens vingar, en novell
Skalde-lönen af Hammarsköld samt dikter af honom, Sondén och Dahlgren,
som lämnat lejonparten af det hela. Här finnas hans bekanta dikter
Vårbäcken och Västanvinden, en del andra mindre betydande poem,
parodierna Borgmästarinnans spinnrock, Borgmästarens horn samt
Julnatten eller klockaren i Skånköping gaststycke, Tal hållet i Gröna
Rutan — ett typiskt dahlgrenskt tillfällighetstal — samt Rosenfesten, ett
fantasispel i tre akter, ett djärft, drastiskt begabberi af ett förslag, som
en i Stockholm bosatt fransk språklärare vid namn Louis Paban —
bekant såsom stiftare af sällskapet De fattiges vänner — framställt,
gående ut på att i Sverige införa den från den franska staden Salency
bekanta rosenfesten, en tillställning, hvarvid stadens dygdigaste ungmö
kröntes till rosendrottning. I denna fantastiska skapelse skämtas med
svenska akademiens sammankomster, Valerius sällskapsvisor, utile —
dulci-synpunkten m. m., i Tal hållet i Gröna Rutan få sig äfven gotomanien
och den parafraserande öfversättningsmetoden en släng, och i slutorden
Bokens biografi Fortsättning drifves ett ganska godmodigt gyckel med
hufvudstadens tidningar, liksom äfven, ehuru skarpare, i Hammarskölds
epigrammer, men någon genomgående polemisk prägel har häftet
ingalunda.
Äfven med detta häfte äro upsalafosforisterna och Euphrosyne i
bref synnerligen belåtna 3).
Ej heller denna del blef dock recenserad i Svensk Litteraturtidning
trots Almqvists påminnelser till Atterboni och dennes försäkran, att han
själf snart skulle gripa sig an med en recension. »För öfrigt hoppas
jag, att 1 ej skolen bli missnöjda med mig, fastän jag i ett och annat
är af olika mening såväl med dig som med Dahlgren» 4).
Denna årgång blef ej så väl emottagen af pressen som den förra;
Stockholmspostens d. v. s. Lindebergs kritik är helt och hållet
fördömande. Frånsåge man ett par af dikterna, vore meningen i dessa alster,
’) A. till E. 5 /, 1822.
5) 14 jan. 1822.
*) Palmblad till Hammarsköld 4 å 5 nov. 1822. Euphrosyne till
Dahlgren 1 till Hammarsköld nhra jul s. ft.
*) A. till Almqvist ’ „ 1822. Ahnfelt Nektar och gift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
