- Project Runeberg -  Carl Fredrik Dahlgren, hans lif och diktning.En litteraturhistorisk studie /
232

(1903) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Knut Fredlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessutom, hvad som hos dess starkaste kritici »platterdings» saknades,
en hög grad af originaliteta).

Ännu så länge är man 1 Upsala ej bekymrad för Nya skolans
litterära framtid. Ännu den 7 dec. 1822 tror sig Atterbom om att
kunna utsända en ny poetisk kalender i april eller maj följande år,
men någon sådan kom aldrig, därtill hade splittringen inom den
fon-så eniga fosforistkretsen blifvit alltför stor; och endast med den trogne
men obetydlige von Zeipel till vapendragare kunde Atterbom tydligen
icke våga att låta företaget fortfara. Hammarsköld drar sig tillbaka
från medarbetarskapet i Svensk litteraturtidning s), hvilken ju afsomnade
med 1824 års årgång, och Euphrosyne kommer Atterbom allt fjärmare,
medan hon däremot sluter sig allt fastare till Hammarsköld och
Dahlgren. Hon finner dennes landsmän »något inbyggda, som
värmlän-dingen säger», ty de sade ej allt hvad de menade. Nej, ju mindre
sirlighet, ju mera uppriktigt väsende 8). Och den 5 jan. 1824 skrifver
hon till Dahlgren: »Det där partiet i Upsala visar ej heller mycken
karaktär eller konsekvens i sina handlingar. Jag tycker ingenting är
ledsammare på jorden än att få ett försämradt begrepp om de
människor man oinskränkt lämnat sitt förtroende; och tror i min enfald, att
den enkla redlighet, som bor i mitt hjärta, skall vara allas gemensamma
tillhörighet. Jag får ju tro på dig, Bäste vän». —

1 Stockholm är man synnerligen intresserad af Atterboms
före-hafvanden och väntar med otålighet utkommandet af hans
Lycksalighetens ö, hvars första akt han hade färdig i slutet af år 1821, enligt
hvad han meddelade Dahlgren. Denne afrådde honom då att ge ut
några fragment däraf; det vore bättre, om han ej visade sig offentligen
på ett helt år, än att uppträda med »brukstycken» och därigenom ge
lastarenom icke utan skäl anledning till klander4). Atterbom följde
rådet. 1 maj 1823 frågar Dahlgren från Linköping Hammarsköld, om
ännu ingen underrättelse inlupit från Lycksalighetens ö, och följande
månad meddelar han, att Atterbom uppehölle sig i Östergötland och
sades ha skrifvit 21/t akt på Fågel Blå. Och Arvidsson, som stod
Hammarsköld och Dahlgren synnerligen nära, skrifver den 20 april
1824 från Stockholm till en vän i Finland, att Lycksalighetens ö, som
utkomme om någon månad, måste bli Atterboms fullständiga seger
eller nederlag 5). Slutligen kom den efterlängtade diktens föista del ut
längre fram på året 1824, men den vann ej stockholmarnas tycke. * i

’) 12 nov.

*) “Palmblad har lofvat mig att Återsända min recension ötver Euphro-

synes dikter, sedan den icke är passande eller tjänlig–––––-att få ett rum

i den nvgestaltade litteraturtidningen".

*) E. till D. 1823.

*) D. till A. 20 jan. 1822.

*) Skrifter utg. af Svenska litteratursällskapet i Finland 28, 170.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlgrencf/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free