Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frilla, så skulle säkerligen ändå många ränker spinnas
omkring henne. Och Dyveke var inte skapad sådan, att
hon tålte vid det.
Sigbrit fullföljde sin tankegång.
»Så måste vi ju också tänka på den tid, när eders
nåde blir nödsakad att taga sig en furstinna», fortfor
hon. »Då skall det säkerligen bli lättare för Dyveke,
om hon bor hos mig, än om hon blir jagad ut ur edert
slott, överhöljd av skam och spott och hat.»
»Det tala vi helst inte om», sade konungen. »Jag
tänker inte på det.»
»Det måste I dock göra en gång», svarade Sigbrit
bestämt. »Riket skall ha en tronarvinge, inte annat
jag vet. Och när han kommer, så låter I honom få
den uppfostran, som kommit eder själv till del, om
han skall kunna bära kronan med heder.»
»Vad vet I om det?» frågade konungen
förundrad.
»Jag vet inte mer än vad alla veta», svarade hon.
»Jag vet, att konung Kristian vuxit upp i en vanlig
borgares hem och därigenom lärt sig känna
borgarnas seder och tankar. Det säges också, att han är
mera sinnad för borgarna och bönderna än för den
högmodiga adeln på deras borgar och prelaterna, som
mindre tänka på Gud och helgonen än på
krigsväsendet och statens styrande.»
»Där säger I ett sant ord, Sigbrit», sade
konungen och slog handen i bordet. »Detsamma har jag
tänkt mången gång ända från den dag jag blev man,
och långt förut med, förresten. Men om jag vill
handla så, då har jag adeln och prästerna emot mig. Och
borgarna och bönderna veta inte själva, vad som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
