- Project Runeberg -  Dansk Glossarium, eller Ordbog over forældede danske Ord / Første Deel. A-L /
50

(1857-1866) [MARC] Author: Christian Molbech
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A og aa - Askebrud ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ask —

Breff ind.” (Reinike Fos. 1555. f. 128.) ” En Ask Smor
eller Honning” var fordum, efter Skonnings Taxtbog, et Maal
paa 113 Pund. Undertiden regnedes derimod en Ask Smør i
Landgilde for y2 Tønde. (Ar. Berntsen. II. S. 228. Men en
”Tindal Ask” forklarer han S. 500 ved 2 Viborg Pund.) I en
Dom af 1252 nævnes en Gaard i Salling, der skylder ”VI Örtug
Korn og en Ask Smör Tindell.” Rosenv. Udv. af Domme. I. S. 188.
”En Ask Honning i Aars Stifft er 7 Staab.” Ar. Berntsen. II.
p. 494; i Halland regnedes den for 3 eller 3] Pund. p. 491.
(Suhm, s. R. Dan. VII. p. 566, hvor i øvrigt Ar. Berntsen urigtigt
anføres, angiver et ganske andet Maal paa ”Ask ɔ: arcula, qui
continebat 24 Kander, cantheros.”)

Askebrud, n. s. En ringe, ussel Terne eller Brud (”et skidenfærdigt

QOvindfolk.” Moth.) ”Askebrud bliver aldrig kirkeprud.” Ordspr.

astadig, adj. forekommer (som det synes) i Bemærkelsen: bosiddende,

bofast paa et vist Sted. ”Tha telmæltes tolff gamble astadighe
Mæn, at the skulde vdgaa, ransaghe oc bespöriæ forne spyrsmaal.”
(Tingsvidne fra Voldborg Herred. 1464.)

Astrag, n. s. Gulv, som er belagt med Smaasteen eller Fliser,

(Mosaik), eller med haard Gipskalk, Cement, e. desl. (Af det
T. Aestrich, Aesterich, der ogsaa tilforn brugtes om Steenbro
paa Gader. s. Frisch Wb. I. 39.) ”De wgudelige gaa vel paa
deylig Astrag.” Syr. 21. (Bibl. 1550. ”auf seinem Pftaster.” Luther.)
”Steengade, eller den Sted, som er brolagt med Astrag:
lithostratus.” Henr. Faber (Smith) Vocabular. 1563. p. 121. jvf. p. 219. —
Ogsaa særdeles om saadant Gulv, der er indlagt i Rudeviis, hvilket

sees af Orbis pictus. Editio 2da in Dania. Hafn. 1721. p. 204:

Tesselatus, ”det som gaaer i Ruder eller Tærninger som et
Astrag-Gulv.” — ”Store Stuen med et Astrag-Gulv: tesse–
lato pavimento; mit gewürffeltem Estrich.” ib. p. 222. ”Gulvet er
belagt med et slags smaa udi Mönster giorde Astrag saa jefnt oc
vel ofverlagt.” Ar. Berntsen Danm. frugtb. Herl. I. S. 66. (Om
Christianstads Kirke.)

at, ath, præp. Er i Almindelighed den gamle Skrivemaade for ad.

(s. d. Ord.) F. Ex. ”ath thet ytherste” (tilsidst.) Lucidar. S. 10.
ath-æns (ad eneste) allene. sst. S. 27. o. s. f. Men ligesaa
hyppigt skrives conj. at i Haandskr. og Breve fra 14. og 15. Aarh. ath.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:13:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dangloss/1/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free